Jag har sagt det förr och jag säger det igen: Jag älskar Hanna Hellquist! Jag har slaviskt följt hennes tv-serie Jakten på det perfekta livet, även om jag alltid har tvingats se det i efterhand på SVT-play, och jag visste mycket väl att hon skulle vinterprata i P1 för det avslöjade hon i Morgonpasset för en tid sedan. Då visste jag ingenting om innehållet, men när jag läste en artikel om vad hennes vinterprat hade handlat om, förstod jag att jag hade missat henne live, och att jag skulle bli djupt berörd när jag väl skulle ta mig tid att lyssna på det.
Jag lyssnade på det i går och mycket riktigt gick hennes tankar och upplevelser rakt in i hjärtat på mig.
Ett otroligt bra vinterprat och som jag grät.
Jag blev hela tiden störd så jag var tvungen att hela tiden börja om, men jag lovar att det jag hörde berörde mig på ett sällan skådat sätt, och jag är helt övertygad om att jag skulle ha gråtit floder om jag hade lyssnat från början till slut.
Jag har tänkt göra det, men det får vänta till någon gång i början av januari.