Recension: Fågelmannen av Mo Hayder

När jag recenserade Ritual skrev jag att jag var tveksam till om jag skulle läsa Fågelmannen av Mo Hayder eftersom den utkom på svenska redan 2003. Men nu har jag läst den och det ångrar jag verkligen inte!

Här går en galen seriemördare lös som syr in en liten fågel i bröstkorgen på sina offer. Den unge och oerfarne Jack Caffery blir huvudansvarig för fallet och han förstår att tiden är knapp innan mördaren kommer att slå till igen.

Samtidigt som han har fått en galen psykopat på halsen slits han med sitt förhållande till Veronica som han inte längre älskar och mysteriet kring sin bror Ewan som försvann spårlöst när Caffery var nio år gammal.

Jag blir alltid förvirrad när förlagen ger ut böcker i fel ordning, men jag är glad att Modernista valde att satsa på en 11 år gammal bok eftersom en del frågetecken kring Caffery rätades ut. Men tyvärr fortsätter han att vara alltför färg- och uddlös för min sak, men då är det tur att det finns andra karaktärer att förtjusas eller förfasas över.

I Fågelmannen är det utan tvekan mördaren själv och Cafferys granne Penderecki som väcker min uppmärksamhet. Båda är spännande och skrämmande figurer som kryper in under skinnet på en och som kan få vem som helst att slänga en extra blick över axeln under en ensam promenad i mörkret.

Att en stor del av handlingen utspelar sig på mörka, ensliga platser och en och annan sväng in i obduktionssalen gör inte saken sämre. Just mörkret (både när det gäller platser och handing) är något av Hayders signatur och hon skriver med en sådan trovärdighet att hon nog skulle kunna lura mig till månen om hon bara skulle vilja.

Som tur är ägnar hon sin tid åt att skriva i stället och i höst ses vi igen. Då kommer nämligen Hud ut som är den andra boken i serien om Walking Man.

Jag längtar redan!

Bokfakta:

Författare: Mo Hayder
Titel: Fågelmannen
Originalets titel: Birdman
Utgivningsår:2014
Förlag: Modernista
Översättare: Peter Lindforss
Antal sidor: 376
Källa: Förlaget
Serie: Jack Caffery (del 1)