Recension: Inget annat mörker av Sarah Hilary

Inget annat mörker

Baksidestext: Två unga pojkar är instängda i en bunker, utan att förstå var de är någonstans. De hoppas desperat att någon ska hitta dem – och inser långsamt att ingen kommer att göra det

Fyra år senare upptäcks pojkarnas kroppar och det svåraste fallet hittills i kriminalinspektör Marnie Romes karriär tar sin början. Hennes enda fokus är pojkarna. Hon måste ta reda på vilka de är och vad som hänt dem.

Mina tankar:

I Inget annat mörker får vi åter igen tränga ihop oss i mörka och trånga utrymmen tillsammans med karaktärerna. Här finns tunnlar, grottor och inte minst bunkrar som bjuder på överraskningar av två helt skilda slag. Den första bunkern står i fokus redan från början och Hilarys beskrivning av vad som utspelade sig där fem år innan vi kommer in i handlingen är hjärtskärande.

Den andra dyker upp långt senare och historien bakom den och dess innehåll är till en början inte skrämmande utan rätt och slätt ”creepy”, men allt medan fler och fler detaljer avslöjas får jag en helt annan syn på saken.

Historien om bunker nummer ett bildar alltså bakgrunden till det som händer ”live” när kriminalinspektör Marnie Rome och co. kallas till Blackthorn Road där Terry Dole har upptäckt vad som döljer sig under ytan på hans familjs tomt. Detta är samma gata som ingick i en förundersökning som Marnie deltog i ett och ett halvt år tidigare. (Även det fallet handlade om ett försvunnet barn som jag utgår ifrån utgör huvudhandlingen i den första boken om Marnie Rome, Någon annans skuld).

Hilarys miljöbeskrivningar är riktigt bra men hennes personbeskrivningar är ett strå vassare.

Marnie Rome gillade jag direkt eftersom hon är envis, egensinnig, medkännande, tuff och mänsklig och som mot bakgrund av sitt eget förflutna vägrar att utreda varje spår i fallen hon ställs inför.

Här finns även ett gäng karaktärer med minst sagt udda egenskaper:

Marnies kollega Noah Jake lider av klaustrofobi vilket inte är helt lyckat om man ska arbeta i en miljö som denna. Familjen Doles fosterson Clancy Brand har ett trasigt förflutet bakom sig och då är det inte särskilt svårt att rikta in sig på honom när oförklarliga saker sker. Marnie litar dock inte på rykten utan hon vill ha kalla fakta, och det kommer hon att få men inte på ett lika lugnt och behärskat sätt som hon hade förväntat sig. Byggherren Merrick Holmes håller en till synes låg profil men trots det dyker en magkänsla upp om att han inte har lika rent mjöl i påsen som man kan tro. Men ju mer man lär känna honom desto osäkrare blir man om sanna natur.

Av och till får vi höra röster från Lawton Down fängelset i Durham och det är karaktärerna som finns här som får mig att reagera som starkast. Esther framställs som en sådan skräckinjagande person att hon till och med kan få spöken att ta till flykten, inte för att tala om poliser. Där finns dock även en psykolog som omedelbart får alla varningsklockor att ringa, och hon är helt klart den läskigaste av dem alla, även om orsaken till det ligger långt utanför varje persons fattningsförmåga.

Inget annat mörker är ett från Modernista i översättning av

Intervju med där hon berättar om tredje boken i serien om Marnie Rome, Tastes like fear:

Comments

  1. Jag mer eller mindre slukade den här boken, trots att jag läste den som e-bok och trots att jag inte läst första delen. Tyckte den var fantastiskt bra. Så vi verkar vara överens den här gången 🙂
    Monika recently posted..Film: Geostorm (2017)

Speak Your Mind

*

CommentLuv badge