Recension – Marcoeffekten av Jussi Adler-Olsen

Som jag har längtat efter en ny bok i serien om Avdelning Q och när jag väl fick lägga vantarna på Marcoeffekten vill jag lova att jag stängde verkligheten ute för att i stället koncentrera mig på den fullständigt briljanta jakten på den hänsynslöse Zola och hans gelikar.

Avdelning Q drivs som sig bör av kriminalinspektör Carl Mørk och hans assistenter Assad och Rose. De är varandras motsatser och det är också därför jag älskar dem alla tre så mycket. Mørk är en hängiven polis även om han gärna helst vill sitta på sitt kontor med fötterna på skrivbordet och en cigarett i munnen. Men då Rose känner honom väl vet hon vad som krävs för att få honom intresserad av ett fall, och när han väl har satt tänderna i ett mysterium finns det ingenting som kan stoppa honom från att se fallet till sin lösning.

Assad råkade lite illa ut i förra boken, men här är han på bättringsvägen och när han börjar med sina kamelskämt vet man att han är på god väg att bli helt återställd. Tack och lov för vad vore Avdelning Q utan honom?

Rose har en något mer tillbakadragen roll i den här boken och det kan jag tycka är synd, men när hon väl är med är hon en värdefull tillgång till intrigen i stort och till mitt välmående. Säg alla karaktärer som kan skryta med det?

Humorn finns som vanligt på plats men vad som däremot inte hör till vanligheterna är att en bifigur får i stort sett lika stort, om inte kanske till och med större, utrymme i boken som helhet.

Denna bifigur heter så klart Marco och det han har tvingats utstå under sin korta levnadstid är mer än vad de flesta vuxna kommer att uppleva under hela sin livstid. Jag jublar när han lyckas fly från sin plågoande Zola och jag lider med honom varje gång han måste se sig om över axeln för att kontrollera om kusten är klar. Om jag hade varit i hans skor skulle jag ha lidit av ett kroniskt nackspärr vid det här laget, men å andra sidan skulle jag nog inte ha klarat mig särskilt många minuter i det fria med anledning av bristande fantasi och list och då kan det ju kvitta.

Jussi Adler-Olsen är en mästare på att låta flera parallella händelser vävas ihop till en enda och han gör det så snyggt att han torde utgöra ett skolexemplar över hur detta bör gå till. I Marcoeffekten finns inte bara Zola som tvingar alla i sin klan att utföra kriminella handlingar för sin egen höga vinnings skull, nej här finns även människor från banker, regeringen och Afrikas djungler som trots att de har samma mål i sikte agerar utifrån en helt egna agendor.

Nu hoppas jag att det inte kommer att dröja alltför länge innan jag åter får ta del av Avdelning Q:s upptåg och om du hör till de lyckligt lottade som ännu inte har läst böckerna bör du läsa dem i följande ordning:

1. Kvinnan i rummet
2. Fasanjägarna
3. Flaskpost från P
4. Journal 64
5. Marcoeffekten

Till sist en kort intervju med Jussi:

Bokfakta:

Författare: Jussi Adler-Olsen
Titel: Marcoeffekten
Originalets titel: Marco effekten
Utgivningsår: 2012
Förlag: Albert Bonniers
Översättare: Leif Jacobsen
Antal sidor: 481
Källa: Biblioteket
Intresse: deckare, kriminalroman
Serie: Avdelning Q (del 5)
Betyg [Rating:4/5]