Tematrio – tre länder, ett språk

Med anledning av att det snart är dags för årets bokmässa med tyskt tema så utmanar Lyran oss att berätta om tre tyskspråkiga romaner, novellsamlingar, grafiska romaner, barnböcker, lyrikböcker etc. som vi har läst.

Trots att jag pratar tyska så läser jag sällan böcker på tyska eller böcker skrivna av tyska författare. Med undantag från när jag pluggade tyska på universitet då förstås. Vi fick läsa en hel del tämligen ointressant litteratur men så även tre böcker som på ett eller annat sätt fortfarande finns i mitt medvetande:

Wahtmeister Studer (Överkonstapel Studer) av Friedrich Glauser. Studer blir ansvarig för utredningen när Wendelin Witschi hittas skjuten i skogen. En misstänkt sitter redan fängslad för dådet men Studer känner instinktivt att något inte är som det verkar vara. Låter som en högst ordinär deckare men Studers karaktärsdrag tillsammans med den Schweiziska miljön och bokens stämning gör att den inte släpper taget om en så lätt.

Die Sünderin (Synderskan) av Petra Hammesfahr. Här sker brottet tidigt i boken och när det sker vet vi också vem som har gjort det. Vad vi däremot inte vet är varför Cora Bender mördade den där killen på stranden. Sakta men säkert tas vi tillbaka i tiden och det som kommer upp är såväl upprörande som beklämmande. Jag har läst tre böcker av Hammesfahr och den här är den absolut bästa av de tre.

Die Klavierspielering (Pianolärarinnan) av Elfriede Jelinek. Erika Kohult bor hemma hos sin stränga mamma. När hon inte är på jobbet där hon agerar den fostrande pianolärarinnan spenderar hon tid antingen i klädaffärer där hon köper kläder hon aldrig bär, besöker biografer eller videobutiker där hon studerar utbudet av porr. Varje kväll när hon kommer hem kräver hennes mamma att hon berättar var hon har varit och varför hon inte kom hem direkt efter jobbet som modern hade bestämt. Det här är ingen deckare och trots att det vilar en viss tragik över alltihop så kan jag inte låta bli att fascineras över Erikas porträtt som är suveränt berättad av Jelinek. Det finns väldigt många delade åsikter om den här boken och det verkar som att de som inte gillar den har läst den på svenska. Jag läste den på tyska och det verkar ha varit ett smart drag.

Comments

  1. Jag är ljum om pianolärarinnan och jag har läst den på svenska så kanske din teori håller.

  2. Jag gjorde ett försök med att läsa Jelinek, men av någon anledning gav jag upp. Såg däremot filmatisering och oj, vilken stark berättelse. Tänker nu att jag kanske skulle försöka mig på boken igen.

Lämna ett svar till blogg_bohemen Avbryt svar

*

CommentLuv badge

WP Twitter Auto Publish Powered By : XYZScripts.com
%d bloggare gillar detta: