Recension: Advokaten av Cormac McCarthy

Baksidestexten utlovar en riktigt smaskig historia som jag trodde att jag skulle sluka med hull och hår. Men icke! Faktum är att jag aldrig någonsin har blivit så besviken på en bok som den här. Jag fick inget sammanhang och när boken var utläst hade jag inte en susning om vad boken Advokaten av Cormac McCarthy handlade om.

Advokaten nämns inte vid namn utan bara yrkestiteln och boken består till 90 procent av andra namnlösa karaktärer, och nästan enbart av dialog.

Av vad jag har förstått i efterhand är det ett filmmanus jag har läst men inte blir boken bättre för det.

Boken är kort, blott 157 sidor, och det är också bokens enda styrka. I vanliga fall ger jag betyg mellan 1 och 5 men den här boken är så usel att jag avstår från att ge den ett betyg över huvud taget.

På omslaget finns en blurb som säger att ”Cormac McCarthy är en av vår tids största amerikanska författare” signerat Harold Bloom. Men jag hoppas och tror att han baserar det på någon annan bok än det här, för annars börjar jag hysa starka tvivel på mänskligheten.

Om någon på allvar har förstått vad Advokaten handlar om får ni gärna upplysa mig om vad det är jag har missat.

Det här är den kortaste recensionen jag någonsin har skrivit och därmed är den nästan lika innehållslös som boken själv. Ganska passande om jag får säga det själv.

Advokaten är ett recensionsexemplar från Modernista i översättning av Henrik Petersen.