Recension: Ugglan dödar bara om natten av Samuel Bjørk

Ugglan dödar bara om natten av Samuel Bjørk är såld till 29 länder (!) och är något av det sjukaste jag läst. Jag är  stum av beundran, avsky och fascination. Var sjutton får Samuel allt ifrån?

Jag kan dock inte undgå att tänka på vilken underbar läsupplevelse detta skulle ha blivit utan alla upprepningar som Samuel tyvärr inte har filat bort sedan sist. Ex. så räcker det väl med att skriva ”den rundlagde kommissarien” en gång för att sedan nämnda honom vid sitt rätta namn, det vill säga Holger Munch. Vidare är det inte särskilt intressant att läsa om hur många cigaretter han röker per dag eller hur ofta han tänker på att han borde träna mer, röka mindre etc. Ej heller hur många tabletter Mia knaprar på per dag eller hur många Jäger + Guinnes hon får i sig vid varje givet tillfälle.

Jag tycker dock inte mindre om dessa karaktärer för det. Snarare tvärtom, de är en duo som jag gärna vill träffa fler gånger tillsammans med hackern Gabriel Mørk. Det är något speciellt med hackers, tycker inte du det? Lisbeth Salander kommer förmodligen alltid att vara min nummer ett inom detta ”yrke”, men Mørk är god tvåa. Salander har av förklarliga skäl en hård men ändå rätt så spröd yta, Mørk är hennes raka motsats ty han är en blyg och reserverad kille som fortfarande inte riktigt kan smälta att han är en betrodd och uppskattad medarbetare hos polisen. 

”Störda” karaktärer har alltid fascinerat mig och i den här boken går första priset till en person som utan tvekan kan smälta in i vilken miljö som helst, lura i sin omgivning – även nära vänner – att denne är en i gänget och fullständigt frisk men som tjänar många härliga miljoner på likasinnade psykopater som njuter av andras förnedring. Det är verkligen en skrämmande tanke att det kan finnas en sådan person mitt ibland oss utan att vi är medvetna om det. Jag vet att detta är fiktion men jag har en smärtsam erfarenhet av sociopati och jag tänker att steget mellan sociopater och psykopater inte är särskilt långt. 

I förra boken (Det hänger en ängel ensam i skogen) hade en karaktär olika färg på ögonen, och här kallas en karaktär för Ziggy. Jag har inget som helst belägg för att Samuel är ett fan av David Bowie, men jag tror inte att jag är så fel ute i mina antaganden, eller vad tror du?

Mina tankar har en tendens att fladdra iväg och göra kopplingar som kanske inte finns, eller koppla ihop karaktärer och handlingar med något från mitt eget liv, eller dra paralleller mellan en karaktär i en bok med en i en tv-serie. Här handlar det om Jim som ständigt hade en cykelhjälm på sig och som tog sig fram på cykel. Han fick mig osökt att tänka på Haywire i Prison Break.

Jag förmodar att jag har min ADHD-diagnos att tacka för associationer av detta slag, och även om det kan verka vara lite långsökt ibland så är det bara att hänga med när de dyker upp.

Andra röster om Ugglan dödar bara om natten finns här

Recension: Det hänger en ängel ensam i skogen av Samuel Bjørk

Nu får minsann Jo Nesbø se upp ty i Samuel Bjørk (pseudonym för Frode Sander Øien ) har han fått motstånd där uppe i toppen av norska författare. Men för att Bjørk på riktigt ska kunna slå Nesbø på fingrarna måste han jobba bort alla upprepningar som genomsyrar hans böcker.

Det hänger en ängel ensam i skogen är den första boken i serien om Holger Munch och Mia Krüger. Båda två är rätt så stereotypiska karaktärer: han för att han är en medelålders, frånskild man som väger och röker för mycket, och hon för att hon är en missbrukare vars motstycke saknas när det gäller att lösa brott. Och som en viss en motvikt finns den ”normale” Gabriel Mørk, en hacker som blev headhuntad av Munch trots avsaknad av polisubildning (en egenskap som han för övrigt delar med Krüger). Och jag gillar alla tre super mycket!

Och på tal om stereotyper så inleds denna bok stereotypiskt med en hund som hittar ett lik. Jag har tappat räkningen på hur många gånger det har hänt, men det gör ingenting för det finns annat som överväger det.

Fynd på platsen indikerar att fler sexåriga flickor kommer att dö om inte polisen sätter stopp för det i tid. De har dock inte mycket att gå efter och det dröjer inte länge innan de tvingas samla in bevis på fler brottsplatser, alltjämt med vetskapen om att tiden är knapp. Varning! Det finns barn som far extremt illa på andra sätt också, och om det gör dig illa till mods bör du kanske avstå från att läsa den här boken.

En människas hjärna är en smått fantastisk ”mekanism” som man kan få att tro på allt vi intalar den, om vi bara är tillräckligt ihärdiga och upprepar det tillräckligt många gånger. Det var inte bara en gång som jag skakade på huvudet i lika stora delar fascination som frustration över att Lukas Waldner inte lyckades genomskåda en viss person långt tidigare. När han väl gör det tar han ett lika oväntat som dramatiskt beslut som jag fortfarande är lite tagen av.

Som jag nämnde ovan är Mia Krüger en missbrukare;  hon knaprar tabletter som godis och dricker alkohol som saft. Ofta utgörs det sistnämnda av Guinnes och Jäger vilket hör till den shot + öl-kultur som jag först stötte på i en säsong av The Wire. Vad är grejen med det egentligen? Det låter som en horribel blandning.

I ett visst skede blir Munchs familj indragen i pågående utredning och det gillar jag inte. Men Bjørk håller det på en acceptabel nivå och det är jag mycket tacksam över.

Allt sammantaget en helt ok debut!

Fler röster om Det hänger en ängel ensam i skogen finns här.

Recension: Beneath the Surface av Jo Spain

Jag hade enorma problem att komma in i Beneath the Surface av Jo Spain men jag kan för mitt liv inte begripa varför. Inte minst med tanke på att jag gillar Tom Reynolds och alla i hans team och Jo Spain är en duktig författare. Prologen är något … [Continue reading]

Ja, tyska ord kan vara svåra att uttala och förstå ibland

Jag är känd för att ha väldigt dålig humor för jag skrattar aldrig när jag förväntas göra det. Och det är kanske därför som i alla fall jag tycker att stripen nedan är hysterisk kul. Och inte blir det sämre av att det ligger en hel del i svaret på … [Continue reading]

Recension: Mordbrännaren av Gustafson & Kant

Mordbrännaren av Gustafson & Kant är den andra delen i Singö-serien. Och inte heller mitt andra möte med Solbritt Andersson & Co blev särskilt lyckat. Solbritt fortsätter att älta saker som kan ta knäcken på vem som helst, och hennes kollega, … [Continue reading]

T-shirts för boknördar

Book Riot har publicerat en lista över 38 T-shirts för boknördar där min personliga favorit är den här: … [Continue reading]

Mycket snack om Håkan Hellström på Morgonpasset i dag

Håkan Hellström har huvudrollen i dagens upplaga av Morgonpasset. … [Continue reading]

Recension: Singöspionen av Gustafson & Kant

Liksom Ragnar Jónassons 64-åriga kriminalkommissarie Hulda Hermannsdóttir börjar den 62-åriga kriminalinspektören Solbritt Andersson att närma sig pensionen. Omständigheterna kring det laddade ordet ”pension” skiljer de båda kvinnorna åt, men den … [Continue reading]

Coolaste biblioteksbyggnaden jag sett

Här skulle jag nog kunna bosätta mig ett tag tror jag. Tänk vilka fantastiska byggnader det finns i världen som man nästan uteslutande stöter på av en slump. … [Continue reading]

De 100 bästa webbplatserna för skribenter à la The Write Life

https://thewritelife.com/100-best-websites-for-writers-2018/?utm_source=The+Write+Life&utm_campaign=133f73c464-Dedicated_elance_8_1_2015&utm_medium=email&utm_term=0_ae07a22b59-133f73c464-121065273&mc_ … [Continue reading]