Författare: Simon Beckett
Titel: Whispers of the Dead
Utgivningsår: 2010
Förlag: Bantam Books
Antal sidor: 458
Källa: Bibliotek
Intresse: kriminalroman, deckare, kriminalteknik, obduktion, patologi
Betyg [Rating: 2/5]
David Hunter flyr från sitt minst sagt usla liv i London till USA där han ska utröna om han fortfarande känner sig manad att se livets baksida – nämligen döden – i vitögat.
Vid sin sida har han Tom Lieberman, en lärare som sedermera blev Davids vän. Han har väl knappt landat på amerikansk mark innan det första bundna och torterade liket hittas. Sedan hittas ett till, och ett till, och ett till. . .
David, Tom och polisen har fått en seriemördare på halsen och nu är goda råd dyra. Bla bla bla.
Jag säger Nej! Nej! och åter Nej! till Simon Beckett och hans böcker. Det enda som gör att jag över huvud taget läste denna bok till slutet är att intrigen är ovanligt spännande för att komma från Becketts penna (eller kanske snarare dator). Om det inte hade varit för ”allt det andra” så hade nog Whispers of the Dead kunnat få åtminstone en fyra. Nu blev det bara två och det beror på följande saker:
- Beckett är en expert på att överdriva saker: i första boken var det flugor i miljontals, i den andra boken var det eld på mer eller mindre varannan sida, och i den här räckte det inte med att flugorna åter tog en enormt stor plats, nej den här gången var han också tvungen att hitta på en historia där många (läs extremt många) lik skulle få utrymme;
- Språket är mediokert och gränsar ibland till amatörmässigt. Om jag skulle skriva en bok på engelska så skulle det låta ungefär så här;
- Han upprepar sig till för******se: t.ex. så vet jag inte hur många gånger jag läste att han (David alltså) tyckte att han var i vägen, att han inte hade någonting med utredningen att göra, att han borde vända sig om och gå därifrån;
- Beckett skrev inte bara vissa partier med kursiv (!) stil. Han skrev dem dessutom med du-tilltal. Förkastligt, onödigt, extremt långtråkigt… Enda fördelen är att man utan vidare kan hoppa över dem utan att missa det minsta av intrigen.
Nej, Whispers of the Dead är okej, men längre tänker jag inte sträcka mig. Simon Beckett har fått tre chanser och någon fler får han inte. Kommer han ut med en fjärde bok om David Hunter så tänker jag INTE läsa den!
![Malcolm Fox en pajas? [Recension]](https://i0.wp.com/alkb.se/wp-content/plugins/related-posts-by-zemanta/static/thumbs/13.jpg?resize=150%2C150)
![Hur tänkte du här Nigel McCrery? [Recension]](https://i0.wp.com/alkb.se/wp-content/plugins/related-posts-by-zemanta/static/thumbs/16.jpg?resize=150%2C150)
Haha, du skräder inte orden 🙂
Och tack, nu vet jag lite mer om varför jag inte minns den 😉
Man ska väl vara ärlig när man recenserar, eller hur? 🙂
På tal om det så läste jag ett inlägg i dag som jag bara måste skriva om. Måste bara fundera en stund på hur jag ska närma mig ämnet då jag fortfarande är i något av ett chocktillstånd 😉
Twitter: lindaode
says
Jag tycker att alla tre är jättebra! Miljön i Dödens viskningar med alla kroppar med diverse insekter lägger ribban. Jag tycker också mycket om Hunter och tänkte inte alls på att han kände sig i vägen. Visst är det konstigt och kul att vi tycker så olika. Klarar till exempel inte av Anna Jansson eller Janet Ivanovic och har svårt för Booth, men andra av dina favoriter älskar jag!
Tänk så trista boksamtal det skulle bli om alla tyckte lika 🙂
Nej nej, den här recensionen tänker jag låtsas som om jag inte har läst 😉 . Jag är säker på att denna bok är precis lika bra som hans två föregående! Simon Beckett är en av mina favoriter :-).
Om du tyckte om de två föregående böckerna så lär du inte bli besviken. Jag gjorde inte det, därav denna ”sågning” 🙂
Ha ha, kan inte låta bli att dra på munnen! Det är roligt att läsa sågningar av böcker man själv gillar! Är helt förundrad över att du tycker som du gör, i det här fallet. 😉 Vilka har du som deckarfavoriter?
Och jag ställer mig helt frågande till hur du kan tycka att Beckett är bra, och jag blir oerhört nyfiken på vad du tyckte var så bra med just den här boken 🙂
Jag har oerhört många favoriter bland deckarförfattarna: Mark Billingham, Michael Connelly, Stephen Booth, Elly Griffiths, Elena Forbes, Peter James, Janet Evanovich ( små doser i taget), Lynda La Plante, Dennis Lehane, Kristina Ohlsson, m.fl. m.fl.
Tack Annika nu slipper jag ägna fler tankar åt om och huruvida jag ska läsa Simon Becket. Men kanske Samuel Becket vore nåt………? Men då snackar vi väl klassiker…..:-)
Ja, det gör vi nog 🙂
Jag tycker absolut att du ska läsa Beckett då jag åtminstone vet av två stycken (enligt O och Fru E) som tycker att han är läsvärd…