Är det okej att INTE läsa ut ett recensionsexemplar? [Del 2]

I april ställde jag följande fråga i Bokbloggsjerkan: Hur många sidor/kapitel ger du en bok om den inte tilltalar dig över huvud taget?

Av svaren som kom in var det tämligen enkelt att dela in deltagarna i tre olika kategorier, som ni kan läsa mer om i originalutgåvan av inlägget.

Alla som deltog kom med intressanta synpunkter och insikter, och i inlägget  Är det okej att INTE läsa ut ett recensionsexemplar? valde jag att belysa Lottens svar lite extra, eftersom hon valde att avsluta sitt svar med ett par öppna frågor:

” När är det OK att ge upp en bok? Om den är min egen som jag köpt, ja då är det kanske sorgligt men helt OK att ge upp. En biblioteksbok definitivt. Men om någon lånat ut den åt mig? Eller om den är en del av en utmaning eller gemensam bokcirkel? Eller allra värst – om det är ett recensionsexemplar?”

Av svaren som kom in kan man dra slutsatsen att de allra flesta väljer att läsa ut recensionsexemplar även om boken inte alls tilltalar dem, i alla fall om det är de själva som har efterfrågat boken.

I en kommentar skrev Lotten att ”Det vore intressant att höra vad ett förlag tycker…” och nyfiken som jag är bestämde jag mig för att ta reda på saken.

Tyvärr valde jag den sämsta perioden att göra detta på, eftersom de allra flesta hade semester vid den tiden som jag skickade ut mejlet. Men jag fick i alla fall svar av Annelie Eldh, Bonnierförlagen, och hon säger så här:

”Hej Annika,

Om vi skickar friexemplar av någon bok till dig  utan att du bett om att få den så kan vi bara hoppas på att du blir intresserad och vill skriva om den. Då har vi skickat boken till dig antingen för att vi följer din blogg och har fått ett hum om vad du gillar för typ av böcker, eller så är din blogg inriktad på något speciellt område inom t ex hälsa/livsstil,  och då chansar vi ibland och skickar dig en bok som vi tror ska vara intressant för dig och dina läsare – utan några som helst krav från vår sida på att du ska ägna just den boken tid och plats.

Om du däremot själv tar initiativet och beställer en bok från oss i din egenskap av bloggare och recensent,  ja då utgår vi ifrån att du har bestämt dig för att du ska läsa och recensera boken. Varför ska vi annars skicka dig en gratis bok?”

Så nu vet vi det!

Men, vänta ett tag …

När jag bestämmer mig för att jag vill läsa en bok gör jag det främst av tre anledningar:

1. Titeln låter intressant
2. Baksidestexten får mig att vilja veta mer
3. En bloggare eller annan kritiker har lovordat boken

Innan vi går vidare vill jag bara poängera att ovanstående ”regler” endast gäller författare som jag inte har läst någonting av tidigare, eftersom jag inte behöver övertygas av någon eller något om att jag vill läsa ytterligare böcker av författare som jag redan känner till och tycker om.

Låt oss säga att jag nu har hittat en bok som verkar intressant och beställer ett recensionsexemplar av exempelvis Bonniers. När boken väl kommer upptäcker jag att:

1. Titeln har absolut ingen koppling till intrigen (som i t.ex. Carin Gerhardsens Pepparkakshuset.)
2. Baksidestexten lovar en läsupplevelse utöver det vanliga, men som redan efter ett par kapitel uteblir, eftersom boken visar sig vara någonting helt annat än vad jag hade förväntat mig (som i t.ex. Strindsbergs stjärna av Jan Wallentin, som inte skulle likna någonting annat. Så här i efterhand är jag böjd att hålla med, men jag är säker på att det inte var min upplevelse som Bokus syftade på när de skrev texten).
3. Min och bloggarens/kritikerns åsikter går kraftigt isär.

Hur blir det då?

PS. Det känns lite taskigt att nämna Carin Gerhardsen tillsammans med Jan Wallentin i det här sammanhanget, men det var dessa två titlar som först poppade upp i huvudet när jag skrev inlägget. Gerhardsen tycker jag om, Wallentin not so much!

PS2. Bara för att undanröja alla eventuella missförstånd vill jag upplysa om att jag inte har fått vare sig Pepparkakshuset eller Strindbergs stjärna som recensionsexemplar.