Bokalfabet 2.0 – del 7

Nu har det blivit dags för bokstaven G i Lindas bokalfabet 2.0: grön, god, generös, gunga, gömma.

Miljöbeskrivningarna i Mörk kust av Peter Temple var helt otroliga. De var så levande beskrivna att det var omöjligt att inte se hundarna springa omkring i det gröna gräset och de gröna buskarna framför sig. Faktum är att jag blev oerhört sugen på att skaffa en egen hund. Som tur var gick det över ganska fort för jag tycker egentligen inte om hundar.

Guido Brunetti i Falska bevis av Donna Leon och Guido Guerrieri i På sannolika skäl av Gianrico Carofiglio är två karaktärer som äter god mat. En annan som verkligen kan njuta av livets goda är Stephanie Plum som absolut aldrig säger nej till en bit kaka, en doughnut eller glass. I Gömt byte smäller hon i sig tio (tror jag att det var) i sträck utan att ens rapa efteråt. Personligen skulle jag spy men det är ju en helt annan historia.

Roy Grace (Peter James) är en generös man som låter en kollega bo i sitt hus eftersom han själv mer eller mindre har flyttat in hos en kvinna (vem säger jag dock inte för er som ännu inte har kommit särskilt långt i serien). Denna generösa akt nämns bland annat i Dead Tomorrow.

Jag har en scen av en gunga i huvudet och om jag inte minns fel så var det i tv-serien Brottet och straffet vars manus är skriven av en av mina favoritförfattare Lynda La Plante.

Jag får lov att svara Roy Grace här också för han är en charmig polis som är lätt att tycka om.

Den enda bok jag kommer ihåg som delvis handlar om en gammal kvinna är Änglavakter av Kristina Ohlsson. Visserligen kretsar inte intrigen just till åldrandet även om den har ett visst finger med i spelet.