Just nu utreder Bonniers jurister om Liza Marklund har plagierat ett avsnitt ur Klas Östergrens roman Den sista cigaretten.
Det handlar om ett avsnitt där tavland Den döende dandyn av konstnären Nils von Dardel spelar en viktig roll.
Östergrens text ser ut så här:
”Alla dessa detaljer framträdde förstås inte vid första anblicken, det var sådant som man lade märke till efter hand. Först slogs man ju av helheten, ett igenkännande i färgerna, linjerna, själva grupperingen, trots att två personer saknades. Jag tänkte för mig själv: ”Jaha … det är alltså hämnden … eller kanske revanschen … Jörgens revansch för att han inte fick köpa ’Den döende dandyn’ … nu ska han göra en parodi … ett lustmord.”
Och så här skriver Liza Marklund:
”– Gode gud, sa han. Är det … är det … människor?
Hennes svar blev onödigt hårt.
– Inte nu längre. Se på deras positioner. Visst påminner de om något? Var har jag sett det här förut?
– För alla himlens makter, sa han. Titta ordentligt. Titta på mannen.
Hon hjälpte Christer att sätta sig ner på golvet, han djupandades och stoppade huvudet mellan knäna några sekunder.
– Ta hit den, sa han sedan, tog emot bilden, kastade en två sekunder lång blick på papperet och sköt bort det igen.
– Den döende dandyn, sa han. Nils Dardel, 1918. Hänger på Moderna Museet.”
Plagiat innebär ”oredovisad imitation eller kopiering av ett verk som framställs som egen skapelse; litterär, vetenskaplig eller konstnärlig ”stöld””
Som synes finns det inte tillstymmelse till liknelser mellan Östergrens och Marklunds texter. Att därför anklaga Marklund för plagiat är bara löjligt.
För att belysa min åsikt kommer här ett exempel på en text som är plagiatet personifierat. Det handlar naturligtvis om kokböckerna Bo Hagströms Solens smak vs Caroline Hofbergs Italia amore – Stora italienska kokboken.
Hofbergs version:
”Salami är en hel vetenskap i Italien. Den indelas i olika kategorier beroende på hur köttet malts, fine, media eller grossa. Är köttet handskuret, alltså ett äkta hantverk, kallas det a punta di coltello. Till hantverksmässigt gjord salami använder man endast naturtarm.”
Hagströms version:
”Salami är en hel vetenskap i Italien. De indelas i olika kategorier beroende på hur köttet malts, fine, media eller grossa. Är köttet handskuret, och då är det äkta hantverk, kallas det a punta di coltello. Till hantverksmässigt gjord salami använder man endast naturtarm (fjälster).”
Det här är bara ett exempel av många där det inte råder något tvivel om att Hofberg har tagit Hagströms text och gjort den till sin.
Viss skillnad eller hur?
Fotnot: Läste precis i Expressen att utredningen mot Marklund är klar och juristerna har kommit fram till att det inte rör sig om ett plagiat. Det är alltid skönt när rättvisan segrar!
Tack för utmärkelsen, nu har jag skrivit mina 7 sanningar..
Tack för att du utreder nyheter så att man verkligen förstår vad som har hänt, avunsjuka gubbar ingen helt enkelt…
Kramis!
<;D
Spännande, jag ska genast surfa in för att läsa dina sanningar …
Jag förstår inte ens hur man ens kan komma på tanken att anmäla Marklund för plagiat. Att det dessutom förfaras över att ingen av de som har recenserat boken har upptäckt likheterna är ännu värre. Jag menar, vilka likheter? Visst, samma tavla av samma konstnär, och? Nåväl, hon blev ju frikänd och så var den saken ur världen. Tack och lov! 🙂
Godkväll! Jag är så ledsen, men jag måste ha tryckt på fel knapp när jag skulle administrera din kommentar som godkänd, ety den aldrig dök upp på inlägget! Får jag vara så besvärlig och be dig skriva igen? Du får inte tro att jag vägrade godkänna och publicera ditt fina inlägg.
Ingen fara, jag fixar det i morgon! 🙂
Låt oss hurra för rättvisan! Om ändå aftontidningarna kunde visa på skillnaderna lika föredömligt som du gör här! Men de frossar i Östergrens tomma anklagelser. Skönt att det inte går att ha monopol på konstverk och andra skapelser som väcker fantasin hos människor.