Skulptur av Brontësystrarna
Det är lätt att förstå hur de tre systrarna Brontë, Charlotte, Emily och Anne, inspirerades att skriva. Med en hemby som under sommartid omringas av ljungtäckta och vilda hedrar är det inte förvånande att detta är platsen som gav inspiration till systrarnas klassiska romaner. Charlotte, Emily och Anne spenderade mestadels av sin tid i Haworth, en liten by i Norra England där deras far var kyrkoherde. Byn och dess omringande landskap har kommit att kallas Brontëland men är även känt för sin bevarade ångloksjärnväg. Förutom ljungen består omgivningen till största del av mörk sandsten, vilket inger ett blekt, ödsligt och dystert landskap, något som ofta figurerar i Brontësystrarnas böcker.
Poster över Brontëland
Med utgångspunkt i Keighley går tågresan genom Brontëlandskapet och avslutar i Oxenhope. En halvtimmas lång resa som känns längre då det inte är ett x2000 som svischar fram. Att åka detta äldre tåg ger en känsla av att resa tillbaka i tiden. Kupéer med dörrar som öppnas manuellt och soffsäten med nött sammetstyg. Öppna fönster så att tågets tuffande framfart hörs blandat med doften av utpuffande tågrök. Förutom huvudattraktionen Haworth och Brontëmuséet stannar tåget längs vägen vid många stopp som har mycket att erbjuda och som verkligen fyller och ökar föreställningen av att ha färdats tillbaka till ett England från förr.
Haworths huvudgata
Haworths bygata sträcker sig inte långt, det är en lång backe med knagglig gatsten och små stenhus utmed båda sidor. Högst upp, på toppen av backen ligger värdshuset och precis intill är kyrkan där Brontësystrarnas far arbetade belägen.
Haworths kyrka
Brontëmuséets välkomstskylt
Huset som familjen Brontë bodde i är numera omgjort till ett muséum där rummen är till bästa kapacitet bevarade i ursprungligt skick. En tur genom huset ger en känsla av hur familjen levde och hur tragiskt deras liv var trots att deras far var stadens kyrkoherde, då en högt ansatt status. När deras mor dog flyttade hennes yngre syster in för att tillsammans med fadern dela omsorgen av barnen. Sammanlagt var de sex syskon men två systrar dog i tidig ålder efter att ha insjuknat på flickskolan. Detta resulterade i att även Charlotte och Emily flyttade tillbaka till Haworth. Deras bror försörjde sig som målare och författare men var även alkoholmissbrukare, något som senare skulle ta hans liv.
Brontëfamiljens hus som nu är omgjort till museum
Nedre våningen av kyrkoherdehuset bestod av kök, faderns arbetsrum och matsalen. Det senare där de tre systrarna, Charlotte, Emily och Anne spenderade mestadels av sin tid vandrandes runt rummets centrala del, matbordet. Det var på kvällarna som de hade tid att fundera och ge tankar och idéer till sitt skrivande. I detta rum författades Jane Eyre, Svindlande höjder och Agnes Grey med inspiration hämtad från systrarnas omgivning och andra favoritplatser, Anne var bland annat väldigt förtjust i Scarborough där hon även begravdes och hennes grav går att besöka.
Rummen på övervåningen består av olika familjemedlemmars sovrum men har gjorts om varefter familjemedlemmar gått bort och då Charlotte gifte sig och hennes man flyttade in. Övervåningen leder också till broderns ateljé där numera exemplar av syskonens böcker och poesi, vilka var skrivna under pseudonym, samt fotografier och andra ägodelar som tillhörde familjen går att beskåda.
Skolan där Charlotte undervisade
Charlotte var den som levde längst och förmodligen den mest omtalade då hon är författaren till Jane Eyre, en berättelse som går att dra många paralleller till Charlottes egna liv. Janes föräldrar dog när hon var ung och hennes moster tog vårdnad. En moster som inte var lika kärleksfull som sin syster. Charlotte tog förutom från sin moster inspiration från andra framträdande personer i sin omgivning, bland andra sin äldre syster som dog i tidig ålder – hon ska ha inspirerat karaktären Helen som Jane blir god vän med under skolgången på Lowood School. Både Charlotte och Jane växte upp oberoende av andra och speciellt män, vilket gjorde Charlotte till föregångare av feminism. Något som vid denna tid sågs som galenskap, att kvinnor skulle ha samma rättigheter. Janes förhållande till Mr. Rochester var inte bara en kärlekshistoria utan även ett försök för Charlotte att visa jämställdhet i ett äktenskap. Jane Eyre är framförallt en roman om en kvinna att beundra, så som Charlotte själv ville bli sedd och genom boken fick hon det slut som hon själv ville ha. Hon var smart nog att publicera Jane Eyre under pseudonymen Currer Bell, då hon visst att en berättelse om en stark kvinna inte skulle accepteras om den även var skriven av en kvinna.
Brontëmuséet erbjuder möjligheten att köpa souvenirer, olika publikationer av systrarnas publikationer, vykort, historieböcker, alla för att påminna om en Brontësystrarnas storhet men jag valde att göra min egen, en personlig fotobok, som min mor uppskattade väldigt mycket. Eftersom jag själv bor i närheten av Haworth och kan åka tillbaka när jag vill ville jag ge min mor samma möjlighet fast på ett annorlunda sätt. Att samla alla bilder i en fotobok som hon kan bläddra genom för att återigen uppleva vår resa till Brontëland om och om igen.
Att besöka Haworth där Brontëböckerna utspelar sig och där dess karaktärer har kommit till liv sporrade mig till att läsa böckerna igen och inte så överraskande se dem ur ett nytt perspektiv. Att läsa böcker som har inspirerats från platser som man själv har besökt ger en bättre uppfattning om karaktärerna och deras resa känns som ens egen.
Detta inlägg är skrivet av Jennie Lindehoff som förutom besökt Brontëland också rest till andra platser i England där J.K. Rowling har inspirerats till Harry Potter och där böckerna filmatiserats.
Speak Your Mind