I dag är jag på jakt efter kontaktuppgifter till en viss person som kommenterade min dåvarande blogg på Aftonbladet. När jag i vild förtvivlan snurrade runt där hittade jag ett inlägg om Läsarens rättigheter som jag ursprungligen hittade på En annan sidas blogg och med tanke på att ämnet är lika aktuellt i dag som det var då så tänkte jag helt enkelt köra en repris:
Rätten att inte läsa.
Rätten att hoppa över sidor.
Rätten att inte läsa färdigt en bok.
Rätten att läsa om.
Rätten att läsa vadsomhelst.
Rätten till bovarysmen (en textuellt överförd sjukdom).
Rätten att läsa varsomhelst.
Rätten att läsa här och där.
Rätten att läsa högt.
Rätten att tiga.
Som synes: det är fullt lagligt att såväl skumma igenom en bok som att helt enkelt ge upp hoppet om den. Skönt!
Håller med; skönt!
Känns lite jobbigt ibland att bara ge upp om en bok jag köpt eller lånat för att jag trodde den skulle vara bra.
Det tyckte jag också förut men jag har insett att jag inte gör mig, eller författaren heller för den delen, en tjänst genom att tvinga mig att läsa en bok som jag absolut inte tycker om. Jag är dock, oftast, väldigt tålmodig och brukar ge en bok med en tveksam inledning ungefär 100 sidor och om jag inte har fastnad i den då så lägger jag ifrån mig den. Utan dåligt samvete!