Recension: Det fördolda av Michael Hjorth och Hans Rosenfeldt

För en tid sedan gick den svensk-danska produktionen Bron på tv:n. Efter det första avsnittet var jag högst osäker på om jag skulle fortsätta se serien för jag kunde bara inte stå ut med Saga Norén. Men efter att ha gett serien en chans till så var jag fast och faktum är att det var ingen annan är just Norén som gjorde att serien blev den succé som den faktiskt blev, i alla fall hos mig. Om du inte har sett serien kan du få ett hum om vad för slags person Norén är genom att titta på filmklippet nedan.

Hans Rosenfeldt skrev manuset till denna enastående tv-serie och när jag upptäckte att han även har skrivit kriminalromaner slog jag nästan huvudet i taket av ren och skär lycka. Men det var då det för nu har jag läst Det fördolda och jag är inte det minsta imponerad.

Handlingen kretsar kring ett mord på en ung pojke som hittas i ett kärr utan hjärta. Alla ledtrådar pekar mot Palmlövska gymnasiet där Roger var elev. Till en början utreds mordet av Västeråspolisen med Thomas Haraldsson i spetsen. På grund av hans minst sagt oprofessionella beteende ser hans chef, Hanser, ingen annan råd än att kalla in Torkel Höglund & Co från Rikskommissionen. Och tur var väl det för annars hade det här mordet aldrig klarats upp, det svär jag på!

Egentligen är det inget större fel på intrigen i sig men jag stör ihjäl mig på karaktärerna och då främst Sebastian Bergman som på något märkligt sätt nästlar sig in i utredningen trots att han har dragit sig tillbaka från sin tjänst som gärningsmannaprofilerare. Han innehar samtliga egenskaper som jag inte kan känna annat än avsmak för. Att nämna vilka dessa är skulle dels ta för lång tid och dels skulle det förta en del av intresset för er som kanske ännu inte har läst boken men har tänkt att göra det. Jag kan dock säga så mycket som att jag aldrig kommer att känna någon större längtan efter att återse honom någonsin igen.

Näst efter Sebastian Bergman hittar vi ovan nämnda Thomas Haraldsson som är något av den mest patetiske karaktären som jag någonsin har träffat på. Han måste ha mutat sig till sin polisutbildning och som inte det vore nog så verkar han lida brist på allt vad verklighetsuppfattning heter. Huvaligen!

Det finns säkert en hel del till att säga om den här boken men nu har det gått några veckor sedan jag läste ut den och jag har glömt det mesta. Och det är kanske lika bra. Nedan hittar du länkar till andras recensioner och gemensamt för samtliga är att de såg någonting hos boken som jag totalt missade:

Boktoka, Bokälskaren, Bokmamma,  Och dagarna går och Enligt O.

Bokfakta:

Författare: Michael Hjorth/Hans Rosenfeldt
Titel: Det fördolda
Utgivningsår: 2010
Förlag: Norstedts
Antal sidor: 420
Källa: Biblioteket
Intresse: deckare, kriminalroman, gärningsmannaprofilering
Serie: Sebastian Bergman (del 1)
Andra titlar i serien: Lärjungen
Betyg [Rating:1/5]

Comments

  1. Jag såg TV-serien när den gick och kände att jag aldrig mer ville träffa på Sebastian Bergman. Sedan läste jag massor av positiva recension, bland annat de som du länkat till, så jag köpte boken på bokrean. Jag har inte läst den än, men det ska onekligen bli intressant 🙂

Speak Your Mind

*

CommentLuv badge

WP Twitter Auto Publish Powered By : XYZScripts.com
%d bloggare gillar detta: