Går bokmani att bota?

I går gick jag in på biblioteket med ett enda mål i sikte: jag skulle lägga min röst i årets val. Därefter skulle jag surra en stund med bibliotekarien och sedan bege mig hem.

Det här är vad som egentligen hände: Jag gick till bibblan, röstade, lämnande alla kuvert samt röstkortet till bibliotekarien. Men sedan hände något: Jag drog nämligen en lov i deckarrummet och vad hittade jag där om inte Morden i Oxford av Guillermo Martínez. Jag har 30 olästa böcker i hyllan – kurslitteraturen tillkommer – så jag behöver verkligen INTE låna fler böcker. Dessutom begriper jag inte varför jag lånade just den här?? I samband med Lucianas långsamma död skrev jag visserligen att Morden i Oxford är en bok som bara måste läsas då min nyfikenhet hade väckts i samband med The Guardians goda kritik. Sedan dess har jag dock läst Bokmärkts recension där Mr H skriver att ”det gäller att hänga med i de matematiska diskussionerna för att förstå hur mördaren tänker.” Ha ha, hur ska det gå till då jag knappt begriper hur 1 + 1 kan bli 2?

Nåväl, jag ska väl inte måla f*n på väggen men den som kommer på botemedlet till bokmani-diagnosen får gärna meddela mig!