Recension: Efter din död av Eva Dolan

Baksidestext: Dawn Prentice är redan ett bekant namn för hatbrottsenheten i Peterborough. Under den gångna sommaren har hon ringt en rad samtal, där hon utförligt beskrev de trakasserier som hon och hennes gravt handikappade tonårsdotter fick utstå.

Nu är hon död. Knivhuggen till döds. Och dottern, Holly, har lämnats att svälta ihjäl på övervåningen. Kriminalinspektör Ferreira – nyligen tillbaka i tjänst efter att ha skadats allvarligt i jobbet – har träffat Dawn tidigare under sommaren. Borde hon ha tagit Dawns anklagelser på större allvar? Och visste mördaren ens att Holly befann sig på övervåningen medan mamman blödde till döds?

Medan Ferreira kämpar med sina demoner, fast besluten att visa att hon är tillbaka vid frontlinjen, dras kommissarie Zigic in i en konflikt med en regeringstjänsteman som tycks vara fast besluten att dölja sanningen.

Ska Zigic och Ferreira lyckas ta reda på vad som hänt mor och dotter, och ställa deras mördare inför rättvisan?

Mina tankar:

Av Eva Dolan har jag tidigare läst Lång väg hem och Döda talar inte och de var minsann inga höjdare. Men med Efter din död har hon höjt sig två snäpp.

En stor del av den här boken handlar om barn som antingen far illa i nuet, eller som har gjort det tidigare i sina liv. En del av dessa berättelser är minst sagt hjärtskärande och grymheten mot Dawn är nog bland det värsta jag någonsin har läst om.

Rädsla och skuldkänslor är andra teman som flödar genom hela boken, och till skillnad mot tidigare lyckas Dolan förmedla detta och mer därtill utan att för den skull vare sig bli alltför detaljrik eller djupsinnig.

Till och med Zigic och Ferreira har höjt sina insatser för att jag ska intressera mig för att fördjupa vår relation. I tidigare böcker har de varit så slätstrukna att jag inte kunde bry mig mindre om vilka de var, eller vad de stod för. Här är det dock en helt annan femma. De tar sig an fallet (eller snarare fallen) på ett helt annat sätt än tidigare, och de visar ett icke tidigare skådat engagemang både för varandra och för alla inblandade. Och även om Ferreiras beteende av och till är minst sagt destruktivt så är det ändå ett tecken på att hon är en ”mänsklig” karaktär med en beslutsamhet som jag faktiskt beundrar. Även Zigic visar upp ett driv, en känsla för detaljer blandat med en mjukare sida som framställer honom som den levande karaktären han nog redan från början var tänkt att vara.

Om Dolan även skulle steppa upp ett snäpp när det gäller miljöbeskrivningarna à la Stephen Booth, Ian Rankin, Sharon Bolton m.fl. så vill jag lova att hon skulle ha fått en vän för livet. Men hon är inte riktigt där, än!

Efter din död är ett recensionsexemplar från Modernista i översättning av Carla Wiberg