Recension: Kongospår av Christian Unge

kongospar

Under en jour behandlar Martin Royekens en cancersjuk patient som inte har lång tid kvar att leva. Innan han dör avslöjar han att han sitter inne med information om Martins familjehistoria.

Martin som fruktlöst har försökt få sin egen pappa att öppna upp sig och berätta om familjens bakgrund blir nyfiken och vill veta mer men patienten dör och tar hemligheterna med sig i graven.

Martin bestämmer sig för att starta en ”utredning” i jakten på sanningen och det skulle visa sig att den går så långt tillbaka som tidigt 1900-tal. Och inte hade han kunnat tro att hans snokande skulle röra upp så starka känslor att han skulle få två gangsters i hälarna som är beredda att göra allt för att få Martin på andra tankar.

Det glädjer mig att har lämnat transportsträckorna i Turkanarapporten bakom sig för att i stället helt släppa på bromsen i Kongospår. Detta är dock inte bara av godo.

Jakten börjar och slutar i Sverige men däremellan hinner vi med avstickare till Belgien, Burundi och Kongo men vistelserna är så korta att vi knappt hinner landa i ett land innan det är dags att sätta sig på ett nytt plan på väg mot en sanning någon annanstans.

Jag älskar att upptäcka nya länder och kulturer men för att jag ska kunna få en känsla för det nya landet (eller platsen) behöver jag miljöbeskrivningar som får mig att tro att jag är på ort och ställe fastän jag sitter hemma i vardagsrummet.

Om jag å andra sidan har varit på en plats vill jag kunna känna att ”åh, där har jag varit och det var …”.

För 12 år sedan var jag i Bryssel och jag blev alldeles varm i kroppen när jag insåg att Martin skulle åka dit. Men väl där hade det kunnat vara vilken stad som helst eftersom igenkänningsfaktorn var låg, för att inte säga obefintlig.

Unges styrka ligger i trovärdigheten hos sin huvudkaraktär Martin Royekens. Unge är själv läkare och det speglar av sig i hans böcker.

I Kongospår lämnar vi sjukhuset relativt snabbt men det gör ingenting eftersom jag tycker om Martin och jag har ingenting emot att skugga honom för att se hur han tänker lösa de faror han utsätts för och de knipor han själv försätter sig i.

Det är bara en gång som trovärdigheten får sig en knäpp, men spänningen i jakten väger över till bokens fördel.

Även Nadine finns med men hon har en något mer tillbakadragen roll här. Hon kommer dock in i handlingen med jämna mellanrum och det är alltid trevligt att återse gamla bekanta.

Lika roligt är det att få träffa de karaktärer som tidigare har fungerat som ”skuggfigurer” men som nu har fått komma fram i ljuset. Här handlar det om Martins barn Tom och Gabriella och jag hoppas att jag kommer att få möta dem igen.

Till sist måste jag ge Christian Unge cred för bokens format.

Han har gett ut boken på men det är ingenting man tänker på när man läser den. Kongospår är inbunden, fonten är läsvänlig (om man bortser från de kursiva partierna som så många författare envisas med) och layouten är i övrigt snygg och prydlig. Starkt jobbat!

Christian Unge skänker 10:- per såld bok till . Mycket behjärtansvärt!

Bokfakta:

Författare: Christian Unge
Titel: Kongospår
Utgivningsår: 2014
Förlag: Christian Unge Production
Antal sidor: 337
Serie:  (del 2)

Comments

  1. Låter spännande. En ny författare för mig i en genre som jag vanligtvis inte läser.
    Ewa K recently posted..Högtryck och åskfronter

Speak Your Mind

*

CommentLuv badge