Recension: Spår av Lena Sundström

I Spår går Lena Sundström på djupet av avvisningen av Ahmed Agiza och Mohammed Alzeryi trots att den svenska regeringen mycket väl visste att de skulle utsättas för tortyr i det forna hemlandet Egypten.

“Fångarna” greps den 18 december 2001 och fördes till Bromma flygplats där ett specialplan med utländska agenter stod redo för att föra dem till slutdestinationen, och redan där tog männens mardröm sin början.

Det här ärendet avslöjades när journalisten Fredrik Laurin på Kalla fakta visar en liten notis om hur statssekreterare för bistånd och migration på UD, Gun-Britt Andersson, har gått ut och sagt att “Vi har fått garantier att de inte ska utsättas för tortyr eller dödsstraff” för sina kollegor Joachim Dyfvermark och Sven Bergman.

De är tveksamma först men när Fredrik vädjar om att själv få åka ner för att med egna ögon se att den ambassadör som rapporterade till Sverige talade sanning tas frågan vidare till redaktionsledningen. Jakten på sanningen kan börja.

Det här är en sann historia och jag skäms nästan eftersom det var när jag läste Spår som jag, vad jag minns i alla fall, tog del av den för första gången.

Till mitt försvar kan sägas att jag visserligen förfasas över saker jag läser på t.ex. Aftonbladet, men att jag i normalfallet bara skakar på huvudet och scrollar vidare. Jag orkar helt enkelt inte ta in allt elände som händer i världen.

Därtill läser jag väldigt sällan böcker som är baserade på verkliga händelser, men när jag väl gör det handlar det om välskrivna skildringar i litterär form. Så var fallet när jag läste Truman Capotes In cold blood och så även här.

SvDutnämner Spår till ett litterärt mästerverk, och det går inte att förneka att Lena Sundström har gjort ett gediget researcharbete och satt samman alla pusselbitar i en välskriven thriller som är nästan omöjlig att lägga ifrån sig. Mot slutet börjar dock upprepningarna att rada upp sig lite väl mycket och i mitt tycke skulle boken definitivt ha vunnit på att kortas ner något.

I övrigt har jag ingenting att klaga på.

Spår är saklig utan att för den skull bli stel och tråkig och jag är helt säker på att Lena Sundström hittade helt rätt form och forum att berätta sin historia på.

Vidare tycker jag att Lena Sundström är modig som vågar rikta kritik mot Göran Persson, Tomas Bodström och andra som aktivt eller passivt deltog i dessa herrars öde.

Jag skulle kunna skriva mycket mer men eftersom Ulrika Knutson har gjort en utmärkt sammanfattning av vad det hela handlar om överlämnar jag med varm hand över till henne:

Bokfakta:

Författare: Lena Sundström
Titel: Spår
Utgivningsår: 2013
Förlag: Natur & Kultur
Antal sidor: 377
Källa: Förlaget