För ganska precis två veckor sedan började den brittiska tv-serien Accused att sändas på torsdagar kl. 21.00 i SVT1.
I normala fall brukar jag vara bland de första som tipsar allt och alla om att en brittisk serie ska börja sändas på tv. Så icke den här gången. Faktum är att det dröjde flera dagar innan jag av en slump upptäckte att jag helt och hållet missat serien med den svenska titeln Anklagad. Hemska tanke!
Naturligtvis finns det en förmildrande omständighet kring detta faktum; Accused krockar nämligen tidsmässigt med Criminal Minds som är en av få amerikanska serier som jag – fortfarande efter flera säsonger – följer med stort intresse. Redan på torsdagsmorgonen börjar jag ladda inför kvällens avsnitt och några minuter i nio sitter jag bekvämt tillbakalutad i soffan, blind och döv för allting annat och bara väntar på att BAU-teamet ska förtrolla mig i en timme framöver.
Som tur är finns SVT play vilket är en helt underbar tjänst som jag använder i stort sett dagligen. Tyvärr har de inte rättighet att sända alla program som finns i tv-tablån men man kan inte få allt här i världen.
I dag satte jag mig ner för att se del två av Anklagad där vi får ta del av läraren Helen Rylands berättelse där hon
sköter sitt eget försvarstal när hon […] ställs inför rätta. Hennes son Rob dog i en olycka på väg till sitt nya arbete. Helen och hennes man Frank besöker fabriken för att få reda på vem som är ansvarig för sonens död, men jakten på sanningen blir svårare än hon trott.
Serien är skapad av Jimmy McGovern och samtliga avsnitt är uppbyggda på samma sätt: Vi möts av den anklagade som sitter i sin cell i väntan på att föras till domstolen. Väl där får vi genom flashbacks veta vad det är som den åtalade anklagas för och vad det var som gjorde att han/hon begick brottet. Avsnitten avslutas med att juryn avkunnar domen ”skyldig” eller ”icke skyldig”.
Måste erkänna att Anklagad inte är den bästa brittiska serie jag har sett men trots det går timmen fort och föga förvånande rann det några tårar nerför mina kinder under tiden som Helen kämpade för att få någon slags rättvisa i samband med hennes sons död.
Jag erkänner att jag är en lipsill och det gäller inte minst när ett fall eller brott inbegriper barn eller ungdomar. Antagligen bottnar det i att jag själv har två tonårsflickor och jag vågar inte ens tänka på vad jag skulle tänka eller göra om något skulle hända med dem …
Till sist måste jag ställa en fråga som bara de som såg avsnitt ett av Anklagad kan svara på: Varför tror ni att det slutade som det gjorde?
Speak Your Mind