När livet kommer ikapp (och springer förbi…)

Två saker förhindrar mig just nu från att vara kreativ:

  1. Min dotter har det extremt tufft i skolan för närvarande
  2. Min fibromyalgi eller liknande (vad nu det är?) förvärrades avsevärt när hösten knackade på dörren

På grund av detta kommer bloggen att gå i dvala i några dagar, men förhoppningsvis kommer jag att vara tillbaka med ny kraft någon gång under nästa vecka.

Jag kan dock lova er att Jerkan kommer som vanligt på fredag!

 

 

Comments

  1. Skickar lite sympati. Använd den där det behövs.

  2. Hoppas allt ordnar sig! 🙂

    • Tack 🙂

      • Nämen åh. Jag vet inte vilken utbildning din dotter går men jag hoppas verkligen det löser sig snabbt. Det måste vara frustrerande som förälder att inte finnas på samma ort som sitt barn, särskilt när de behöver extra stöd.

        • Hon läser medie- och kommunikationsvetenskap. Jag har dragit i en massa trådar, men det är så svårt att få ihop allt till en enhet. Jag funderar på att åka ner om inte allt får en lösning bara inom några få dagar. Dessutom måste vi hitta en läkare till henne som kan skriva ut medicin. Pust, alltid är det nåt!

          • Usch ja. Det här med läkare är ju väldigt personligt, det måste stämma på så många plan. För allmänläkare så tycker jag dr. Marianne Juter på Hälsan Tornet är absolut fantastisk. Men som sagt, det kan ju vara så olika från person till person.

            • Desirée gick till en av vårdcentralerna som ligger i nära anslutning till där hon bor och fick följande bemötande: ”haha just det, idag när jag var hos vårdcentralen för att försöka få nya recept till mina mediciner så ringer sköterskan till vuxenpsykiatrin (jag blev skickad till den vanliga vårdcentralen men mitt fal var ”över deras kompetensnivå”) så säger sköterskan i telefonen till psykoterapeuten eller vad det är – ”hon behöver mediciner för missbruk”, så säger jag ”nej, adhd” så säger sköterskan ”oj, vilka förutfattade meningar jag hade om sådana som dig” haha LOL”

              Som tur var tog hon inte illa vid sig, men nog får vissa personer stå ut med mer än andra. Tyvärr.

  3. Vad trist. Hoppas du snart mår bättre och att allt löser sig till det bästa.

    • Tack! Jag har dock gott hopp: tandläkarbedövning i musklerna på måndag (tillsammans med utprovning av nya glasögon) plus att jag pratade med den som är ansvarig för utbildningen som min dotter går och det verkar som att det finns en lösning även på detta problem. Jag håller tummarna på att allt skall lösa sig snabbt!

  4. Så tråkigt att läsa. Hoppas på ljusare dagar framåt!

    • Tack! Jag ska till ett läkare på måndag som behandlar värk med tandläkarbedövning så jag hoppas mycket på honom. Värre är det med min dotter då det är många aktörer inblandade. Detta är dock inget nytt och det är i början av den första terminen som brukar vara ett h-vete, sedan brukar det gå betydligt mycket och jag hoppas att det kommer att göra det den här gången också 🙂

Speak Your Mind

*