Baksidestext: Danmarks mest prisdekorerade soldat någonsin, krigsveteranen Niels Oxen, lever tillsammans med sin hund i en källarlokal i nordvästra Köpenhamn. Han plågas av trauman och hankar sig fram genom att samla tomflaskor och äta matavfall från stormarknader. I hopp om att sluta fred med sina inre demoner flyttar han ut i landets största skog för att slå läger och leva ett enkelt liv. Men drömmen om fred förvandlas till en mardröm. Efter ett nattligt besök på ett medeltida slott i skogen misstänks han plötsligt för att ha dödat slottets herre, en före detta ambassadör och grundare av en inflytelserik orden. Den oortodoxa Margrethe Franck från underrättelsetjänsten får i uppdrag att leda utredningen, som snart visar sig bestå av en serie mystiska mord, tydligen bara har en sak gemensamt: hängda hundar.
Mina tankar:
En ny dansk favorit har uppenbarat sig i form av Jens Henrik Jensen med den första boken i Oxen-serien De hängda hundarna.
Jag avgudar Margrethe Frank från underrättelsetjänsten och även om Niels Oxen är en aning svår att förstå sig på känner jag omedelbart en slags sympati för honom. En sympati som snabbt växer till en slags vänskap som jag inte skulle vilja vara förutan. Båda lider av PTSD men de har kommit olika långt i rehabiliteringen. Om Franks sätt att bearbeta händelsen är den mest framgångsrika kan man tvista om länge, men å andra sidan tog hon ett stort steg redan vid det aktuella tillfället.
Det förändrade visserligen inte utgången, men hon tycks ha läkt på ett helt annat sätt av än vad Oxen har gjort. Det enda som är störande i det här sammanhanget är Oxens minnen från tjänstgöringarna utomlands som helt enkelt blir för mycket emellanåt. Jag är en ”nuet-läsare” och jag vill att den största delen av handlingen ska utspela sig i modern tid, även om jag förstår att att viss information från det förflutna är nödvändigt för att man som läsare ska få en fullständig bild av karaktärerna. Det måste dock finnas en måtta med allt.
Alex Mossman, Franks chef, är en karaktär som jag aldrig blir riktigt klok på. Ibland verkar han vara en okej kille medan han ibland verkar vara raka motsatsen. Jag gillar inte att veta var jag har människor, men det går ju inte att komma ifrån att det i sådana här sammanhang kryddar tillvaron lite extra.
Jag har varit i Danmark (Köpenhamn och Legoland) tre gånger och det är ett land som jag gärna återvänder till (synd bara att de talar ett totalt obegripligt språk). När jag har den känslan redan innan jag börjar läsa en bok av en okänd författare har denne redan en stor fördel.
Det enda som egentligen drar ner betyget en aning är Jensens förkärlek för upprepningar (har ni hört den förr?), men som tur är, är dessa endast separata skeenden som snabbt övergår till en extra dimension i intrigen.
Både Frank och Oxen gör en hel del research i den här boken och som den teoretiker jag är kliar det i fingrarna av att sätta igång min egen utredning. Jag har många uppslag men tyvärr är min kropp inte på samma sida som jag, än!
Mystik är alltid intressant och här finns en orden som kittlar mitt intresse redan från början. Deras agerande är minst sagt suspekt men samtidigt är det nervkittlande att vara en del av deras hemliga möten. Även deras motivering för straffet de delar ut till väl valda deltagare är högst intressant.
Det går inte att komma ifrån att det finns oerhört starka krafter i den här boken som absolut inte tvekar att göra vad som än krävs för att deras egna, eller anhörigas, liv ska förbli intakt. Vad som är mest skrämmande är att detta skulle kunna vara en berättelse om vår samhistoria.
Jag pratar fyra språk (vilket jag personligen inte tycker är särskilt märkvärdigt) men i sådana här sammanhang blir det tydligt hur avgörande det faktiskt är. Visst, det här är fiktion men det går inte att komma ifrån att språk öppnar vägar som annars skulle vara stängda under en lång tid framöver.
Vidare älskar jag böcker där en cliffhanger hänger i luften som gör det omöjligt att inte läsa nästa bok i serien. Den senaste boken i just den här serien, Lupus, har inte översatts ännu men jag hoppas att det kommer att ske inom kort.
Med det sagt är det är absolut nödvändigt att läsa dessa böcker i rätt ordning:
- De hängda hundarna
- Mörkermännen
- Den frusna elden
Titeln säger väl allt antar jag och även om jag föraktar allt vad djurplågeri heter måste jag erkänna att dessa dåd ger intrigen en extra dimension. Om du däremot är det minsta känslig för när djur far illa bör du nog hoppa över åtminstone den här boken. Jensen beskriver nämligen rätt ingående om hur man i Spanien gör sig av med hundar av en eller annan inledning, huruvida han bara hittar på eller är ärlig vet jag dock inte. Och jag skulle sannerligen inte betala ett öre för att uppleva det heller.
Photo: Nils Lund
Mer info om böckerna etc. finns på Jens Henrik Jensens hemsida.
Andra röster om Jens Henrik Jensens böcker finns här.
De hängda hundarna har getts ut av Bokförlaget Polaris i översättning av Leif Jacobsen
Speak Your Mind