Finns det något bättre än att formligen snubbla över en författare som bara är sååå bra?
C.J Box är en amerikansk författare som har skrivit 11 böcker som handlar om viltvårdaren Joe Pickett. Därutöver har han skrivit tre fristående romaner varav jag har läst den som Box vann Edgar Alan Poe Award for Best Novel för 2009: Blue Heaven (De samvetslösa) och det är lätt att förstå varför.
Redan från de första meningarna är man fast i en handling som helt och hållet vägrar släppa taget: ”Om tolvåriga Taylor inte hade bestämt sig för att gå och fiska med sin lillebror William den speciella fredagseftermiddagen i april, under den regniga våren i North Idaho, skulle hon aldrig ha blivit vittne till avrättningen eller sett bödlarna i ögonen. Men hon var arg på sin mamma.”
Inte blir spänningen mindre av att de som utförde mordet är gamla avdankade poliser som övertygar sheriffen om att de är mest lämpade för att leda sökandet efter barnen och att alla samtal, vittnesmål etc ska gå genom dem.
Det är sällan jag sitter och biter mig i naglarna när jag läser en bok. Än mer sällan händer det att jag lägger ifrån mig boken på kvällen/natten, släcker lampan för att redan efter fem minuter börja fundera på hur det ska gå varvid jag tänder lampan igen för att fortsätta läsa ända tills boken är slut.
Platsen för intrigen är perfekt: en något avlägsen liten håla där alla känner alla. Det är långt mellan gårdarna och för att ta sig dit måste jag åka genom ett gytter av grusvägar där vem som helst kan villa bort sig.
Intrigen är utmärkt sammansatt med en del tentakler som rör sig åt diverse olika håll men som ter sig fullständigt logiskt när säcken knyts ihop.
Här finns en perfekt blandning av karaktärer: en del går det inte att låta bli att tycka om medan man inte skulle ha någonting emot att själv vara den som delade ut snytingar till de som har förtjänat det. I den här boken är de faktiskt hela fem till antalet…!
Att grisar äter vad som helst har man ju hört men det här är faktiskt andra gången som jag har förstått att det verkligen även gäller för byten av mer delikat karaktär. Första gången var för övrigt i, om jag nu inte missminner mig, i Mörka domäner av Val McDermid.
Att boken inte räcker riktigt ända fram till ett toppbetyg beror på en ack så liten, men för mig viktig detalj som händer på slutet.
Rekommenderas varmt!!
<-<-<-<-<-<-<-<-
Bokfakta:
Författare: C.J. Box
Titel: De samvetslösa
Originalets titel: Blue Heaven
Utgivningsår: 2010
Förlag: Forum
Översättare: Jan Järnebrand
Antal sidor: 394
Källa: Biblioteket
Intresse: Spänning, thriller
Betyg [Rating:4.5/5]
Haha, vet du vad!? Jag började läsa denna förra året men kunde inte hålla intresset vid liv för att fortsätta läsa! Så olika det kan vara:-)
Tyckte tydligen den var gubbig:-)
http://mestbaradeckare.blogspot.com/search?q=de+samvetsl%C3%B6sa
klok som en bok:-) recently posted..Vem är Svensson
Ja, nog är det fascinerande alltid 🙂
Jag har precis avslutat Onda avsikter av samma författare men den var långt ifrån lika bra som den här.
Dock hade jag inte problem att läsa ut den heller 🙂