Recension: Browns rekviem av James Ellroy

Browns rekviem är James Ellroys debutroman som i huvudsak utspelar sig i Los Angeles och Mexico någon gång under den senare halvan av 1900-talet.

Fritz Brown, en gammal föredetting till polis, försörjer sig på att återta bilar som inte har blivit fullständigt betalda åt sin chef Cal Myers, och genom att åta sig uppdrag i egenskap av privatdetektiv. En dag får han besök av Freddy “Fetknopp” Baker, en fet golfcaddie som vill att han ska spionera på sin syster och hennes gamle mentor Sol Kupferman. Då Fetknopp viftar med en ansenlig summa pengar blir Brown nyfiken och han ger sig gladeligen in i leken för att ta reda på alla hemligheter som Jane och Sol ligger och ruvar på. Det visar sig bli en katt och råtta lek som är långt farligare än vad han någonsin hade kunnat föreställa sig.

I normala fall brukar jag läsa ut en bok på några dagar men det tog mig tre veckor att ta mig igenom Browns rekviem TROTS att den på intet sätt är dålig.

James Ellroys sätt att berätta skiljer sig mycket från andra deckarförfattare, i alla fall i just den här boken. Dialoger förekommer nästan inte utan Fritz Brown berättar sin historia nästan helt på egen hand. Detta medför av förklarliga skäl att tempot långa stunder är näst intill obefintligt men tack vare Ellroys otroliga skicklighet i sin profession i kombination med bokens mörka teman gör att känslan av att den inte skulle kunna berättas på något annat sätt infinner sig.

Allt är mörkt i Browns rekviem: vädret är grått och trist (vilket återspeglas på omslaget), Brown är en före detta alkoholist och narkoman som så lätt skulle kunna falla tillbaka i gamla gängor, hans bästa vän Walter är bortom all räddning då hans kärlek till flaskan är starkare än allting annat, Browns utredning går via väl dolda familjehemligheter, mexikansk pornografi, korruption inom poliskåren och hela L.A. till en 11 år gammal mordbrand som förmodades ha blivit löst av en respekterad polisman …

När jag läser igenom uppställningen ovan blir jag nästan deprimerad men på samma gång glad. Det förstnämnda behöver jag nog inte förklara närmare men det kan tyckas märkligt att någon kan bli glad över en sådan här nattsvart läsning. Jag kan dock lugna er med att jag har en väl underbyggd anledning till att känna en viss glädje i allt detta mörker.

När James Ellroy var tio år (1958) mördades hans mamma och mordet klarades aldrig upp. De närmaste 36 åren ägnade han åt att fly från hennes spöke och hamnade i drogmissbruk, brott och destruktiva perversioner. Som tur var började han även att skriva och att nyuppfinna kriminalromangenren och det ledde till att han numera räknas till en av världens allra bästa deckarförfattare. Glädjande nog slutade han på nittiotalet att fly för att i stället återvända till L.A. för att ta reda på sanningen om sin mor – och sig själv. Resultatet av denna resa resulterade i den självbiografiska boken Mina mörka vrår som jag precis har börjat läsa.

Bokfakta:

Författare: James Ellroy
Titel: Browns rekviem (sponsrad länk)
Originalets titel: Brown´s Requiem (sponsrad länk)
Utgivningsår: 2011
Förlag: Modernista
Översättare: Thomas Preis
Antal sidor: 285
Källa: Förlaget
Intresse: deckare, kriminalroman, noir
Betyg [Rating:3.5/5]