Recension: Från andra sidan graven av Simon Beckett

Från andra sidan gravenSimon Becketts tidigare böcker har verkligen inte imponerat på mig. Därför känns det extra glädjande att han med sin Från andra sidan graven har bevisat även för mig att han verkligen kan skriva en tät och någorlunda spännande historia som även jag kände en viss njutning av att läsa.

Det som jag framför allt har stört mig på när det gäller hans böcker är de näst intill pinsamma överdrifterna som han har slängt sig med i tid och otid. Här finns ingenting som ens är i närheten av det han tidigare har presterat, vilket får mig att utbrista i ett spontant HURRA!

Historien kretsar som vanligt kring rättsantropologen David Hunter som för första gången ger oss en inblick i hur det gick till när hans fru och dotter rycktes ifrån honom alltför tidigt. Tidigare har jag tyckt att han har varit en patetisk nolla men här skärper han till sig och blir en människa som vågar ta för sig och hävda sin plats i samhället. Därmed får han ett helt eget uttryck och en helt egen identitet. Halleluja!

Boken är indelad i tre avsnitt: en prolog och sju kapitel som utspelar sig åtta år innan nutiden tar över.

Under bokens inledningsskede får vi veta att tre unga kvinnor har mördats på ett mycket brutalt sätt, att de har begravts på den mycket ödsliga Dartmoorheden, att mördaren Jerome Monk sitter i fängsligt förvar och att David Hunter är med när hans första offer av en slump har hittats i en grund grav. Fruktlösa försök att hitta övriga två görs men då polisteamet kastar in handduken återvänder Hunter till London.

När Hunter får veta att Monk har rymt från fängelset återvänder han till heden och ju längre tiden går desto mer förbryllad blir han över vad som egentligen hände åtta år tidigare…

Sunday Express skriver att “Beckett är en av Englands bästa deckarförfattare” vilket är en åsikt jag nog aldrig kommer att förlika mig med. Däremot kan jag medge att Från andra sidan graven är relativt fartfylld och att intrigen är välkomponerad med ledtrådar som hela tiden pekar åt ett bestämt håll, men som samtidigt inger känslan av att det är någonting som inte riktigt stämmer. Dessutom bjuder slutet på en del överraskningar samt en föraning om att en femte bok kommer att se dagens ljus.

Trots att David Hunter visade en helt annan sida av sig själv så är det teckningen av Jerome Munk som jag kommer att minnas och ta med mig. Han har utseendet emot sig och de handlingar han utför går hand i hand med föreställningen att han är ett monster. Simon Beckett ger här ett bra exempel på vad förutfattade meningar om en person eller en handling kan föra med sig, både för personen själv och för omgivningen.

Allt sammantaget gör att Beckett för första gången får ett godkänt betyg. Vem hade kunnat tro det efter mina tidigare sågningar och min bestämda uppfattning att jag aldrig mer ens skulle tänka tanken att läsa fler böcker av honom?

Andra bloggar om Från andra sidan graven: Boksnoken & Fru E.

Bokfakta:

Författare: Simon Beckett
Titel: Från andra sidan graven (sponsrad länk)
Originalets titel: The Calling of the Grave (sponsrad länk)
Utgivningsår: 2011
Förlag: Minotaur
Översättare: Göran Grip
Antal sidor: 335
Källa: Bibliotek
Intresse: deckare, kriminalroman, rättsantropologi
Serie: David Hunter (del 4)
Betyg [Rating:3/5]

Comments

  1. Vad lustigt! Jag såg den här på Kastrup men tänkte att jag ju bestämt mig efter förra boken att jag skulle definitivt ge upp på Simon Beckett.

    Jag kanske får tänka om…

Speak Your Mind

*

CommentLuv badge

WP Twitter Auto Publish Powered By : XYZScripts.com
%d bloggare gillar detta: