Baksidestext: Krigsveteranen Niels Oxen har flyttat från Köpenhamn. Nu bor och arbetar han under rumänsk identitet vid en avlägsen fiskodling på Jylland. Gömd från omvärlden försöker han, i ett liv under ständig beredskap, hantera sina minnen och trauman. Niels Oxen har en hemlighet som håller honom vid liv men som också kan döda honom. När en konstcurator mördas utlöses en lavin av våldsamma händelser. Händelser som även involverar Danmarks justitieminister. Några få ser en koppling till Oxen. En av dem är hans gamla partner, Margrethe Franck från Polisens underrättelsetjänst. Hon har förgäves letats efter honom i mer än ett års tid. När hon slutligen finner Oxen, förseglar hon hans öde.
Oxen befinner sig plötsligt i centrum av en människojakt. Vissa vill hjälpa honom, andra vill döda honom. Vem är vän och vem är fiende? Franck och Oxen konfronteras ännu en gång med de mörkermän som besitter makten. För en jagad krigsveteran finns bara två alternativ: Gå till botten med frågan. Eller gå till attack.
Mina tankar:
Jakten på den hemliga orden går vidare och både Franck och Oxen har stärkt sina aktier hos mig.
Jensens språk är av och till briljant eller vad sägs om: ”Den skulle sätta sig på en gren och spy upp det som den satt i sig – och därmed inte skilja sig nämnvärt från många andra denna natt (nyårsafton, min anm.)” (s. 7).
Samma upprepningar som i De hängda hundarna är närvarande även här, men jag lovar att man kan hoppa över dem utan att missa en enda detalj av övriga skeenden!
Det finns inga gränser för vad den speciella orden tar till för att förgöra alla eventuella hot. Detta är något som inte minst Oxen får erfara, men i mångt och mycket är han mycket listigare än alla medlemmarna tillsammans.
En av karaktärerna bär alltid vita Converse och detta skomärke får mig osökt att tänka på min äldsta dotter som har förbjudit mig att slänga hennes par, som knappt håller ihop, eftersom de påminner henne om hennes första festival.
Oxen och Franck håller av varandra oerhört mycket men jag är så glad att deras förhållande inte går ett steg längre än så. Förhållande mellan huvudkaraktärer har en tendens att gå överstyr, och det gillar jag inte riktigt.
Oxen har något av ett sjätte sinne vilket räddar honom från en mängd situationer som skulle kunna vara farliga för honom. Jag finner det inte störande eftersom jag i vissa situationer besitter den egenskapen själv, och jag lovar att den kan vara rätt bekväm. Mitt liv är dock inte i närheten av att vara lika spännande som Oxens!
Jag är ganska säker på att jag vid flera tillfällen har gett uttryck för att jag skulle vilja bli journalist, men i det här fallet avskräcker det yrket mig snarare än att dra in mig än mer.
Det här kommer knappast heller som en ren och skär överraskning: jag ÄLSKAR England och därmed har jag en viss förkärlek för anglicismer Här är det Francks chef Mossman som står för dem, men de låter som ljuv musik i mina öron.
Läs mer om böckerna på Jens Henrik Jensens hemsida.
Fler röster om Jens Henrik Jensen finns här.
Jens Henrik Jensens egna tankar om att skriva en trilogi (som för övrigt verkar utöka sig till minst fyra böcker om Niels Oxen:
Speak Your Mind