Recension: The Stone Circle av Elly Griffiths

 

SPOILER ALERT!

Baksidestext: DCI Nelson has been receiving threatening letters telling him to ‘go to the stone circle and rescue the innocent who is buried there’. He is shaken, not only because children are very much on his mind, with Michelle’s baby due to be born, but because although the letters are anonymous, they are somehow familiar. They read like the letters that first drew him into the case of The Crossing Places, and to Ruth. But the author of those letters is dead. Or are they?

Meanwhile Ruth is working on a dig in the Saltmarsh – another henge, known by the archaeologists as the stone circle – trying not to think about the baby. Then bones are found on the site, and identified as those of Margaret Lacey, a twelve-year-old girl who disappeared thirty years ago.

As the Margaret Lacey case progresses, more and more aspects of it begin to hark back to that first case of The Crossing Places, and to Scarlett Henderson, the girl Nelson couldn’t save. The past is reaching out for Ruth and Nelson, and its grip is deadly.

Mina tankar:

The Stone Circle drar oss redan från början in i intrigen genom brev som Nelson har fått. Dessa brev tar oss även tillbaka till den tid då Ruth och Harry träffades för första gången. Jag kan inte gå så långt som att säga att cirkeln sluts, för slutet lovar att mycket mer ska komma, men å andra sidan skulle en tolkning kunna vara att detta ger Harry och Ruth chansen att ändra på ödet som var bound to happen. Men vänta nu, Harrys fru ska precis föda parets tredje barn och Ruth dejtar en annan. Nej, det är kanske helt enkelt så att tajmingen aldrig kommer att vara den rätta för två av mina bästa vänner.

En annan kär vän som jag gärna återser om och om igen är Cathbad även om han nu för tiden nästan är fullständigt normal; sambo, barn och en fullständigt normal bostad. Men Cathbad skulle inte vara Cathbad om hans druidiska egenskaper inte skulle dyka upp av och till.

Med sina blott sju år har även Ruths dotter Kate snubblat in i mitt liv på riktigt. Herregud vilken härlig unge!

Många olika känslor flyger omkring här och är du det minsta känslosam så kommer du att bli berörd både en och två gånger. Är du extra känslig kan det nog vara klokt att ladda upp med ett par näsdukar.

Michelle har en något mer framträdande roll här och hennes desperation avspeglar sig särskilt tydligt vid hennes val av en ny vän. Det är inte något fel på Star per se, men lite märkligt är det allt.

avslöjar inte bara en utan två hemligheter, och herreminje så befriande det var att läsa det, och starkt att veta vilken uppoffring det var för honom.

Det är märkligt men böcker borde egentligen inte tilltala mig, men det känns som att hennes röst talar direkt till mig och bara mig och därför kommer jag att vara henne trogen så länge som hon fortsätter att skriva böcker.

Serien om i rätt ordning:

2009: Flickan under jorden (The Crossing Places, 2009)
2010: Janusstenen (The Janus Stone, 2010)
2011: Huset vid havets slut (The House at Sea’s End, 2010)
2012: Känslan av död (A Room Full of Bones, 2012)
2013: En orolig grav (Dying Fall, 2012)
2014: De utstötta (The Outcast Dead, 2014)
2015: De öde fälten (The Ghost Fields, 2015)
2016: En kvinna i blått (The Woman in Blue, 2015)
2017: Dolt i mörker (The Chalk Pit, 2017)
2018: Den mörka ängeln (The Dark Angel, 2018)
2019: The Stone Circle
2020: The Lantern Men (februari)

Speak Your Mind

*