Recension: Tjockare än vatten av Mark Billingham

Mark Billingham har gjort det igen: Tjockare än vatten är ett måste för alla deckarfantaster.

Författare: Mark Billingham
Originalets titel: Bloodline
Utgivningsår: 2009 (2010 i Sverige)
Förlag: Minotaur
Översättare: Jan Malmsjö
Antal sidor: 366
[Rating: 4/5]

Sammanfattning

En kvinna hittas mördad i en lägenhet. Tom Thorne kallas till platsen där han hittar en plastbit som kvinnan håller i handen. Det visar sig vara en bit från en röntgenplåt. När Thorne börjar undersöka offrets förflutna upptäcker han attt även hennes mamma hade mördats, femton år tidigare. Hon hade fallit offer för en seriemördare, Raymond Garvey, som sammanlagt dödade 7 kvinnor innan hans brottsliga bana fick ett abrupt slut.
Flera kroppar med plastbitar i sina knutna händer hittas och när Thorne börjar gräva djupare i fallet gör han en fasansfull upptäckt: samtliga har kopplingar till Garveys offer. Eftersom Garvey själv är död förstår Thorne att de är på jakt efter en mördare som går i hans fotspår. Polisen måste jobba snabbt för att få fast honom, innan mördaren hinner avverka alla namn på sin lista.

Mina tankar

Precis som med de sju tidigare Billingham deckarna var jag fast från första sidan. Spänningen stegrar, sjunker sedan tillbaka för att återigen ta ny fart. Dessa pauser är både på gott och ont: de tillåter läsaren att återhämta sig lite, samtidigt som de nästan tvingar fram ett högre lästempo så att man inte ska behöva vänta längre än nödvändigt på att få veta hur det går.

Boken handlar om stark kärlek, bottenlöst hat, djup förtvivlan och ett omänskligt raseri som Billingham väver ihop på ett skickligt sätt. Jag brukar inte känna den minsta sympati med förövaren, men i den här boken gjorde jag faktiskt det. I alla fall en liten liten smula.Varför får du inte reda på förrän du har läst boken.

Som jag tidigare har skrivit om ska Tom Thorne bli tv-serie. Den ska i alla fall jag se, och jag råder er att göra detsamma.