Ge inte upp – recensioner av era recensionsexemplar kommer asap!

Jag har under åren fått ta emot en mängd recensionsexemplar av både förlag och författare som ger ut sina böcker på eget förlag, och jag har så otroligt dåligt samvete för att jag inte har kunnat hålla min del av vårt avtal.

Detta beror på en värk som aldrig ger med sig men som snarare har en tendens att bara bli värre och värre. Jag har dock börjat ta tag i mitt åtagande i alla fall, men det går sakta så jag räknar inte med att recensioner (och annat smått och gott) ska kunna publiceras igen tidigare än 1 januari 2021.

Återigen!

Jag ber tusen gånger om ursäkt för att jag har svikit er! 🙁

Recension: Fjällgraven av Michael Hjorth och Hans Rosenfeldt

Fjällgraven inleds med en mystisk kvinna vid namn Patricia Wellton som kommer att ha en stor roll i det som utspelar sig på fjället. Hon är självsäker, övermodig och har en imponerande övertro på sig själv. Att hon är utsänd på uppdrag står utom allt rimligt tvivel redan från början. Men när hon når sin destination och ska ta itu med sitt uppdrag ställs hon inför ett val som hon inte i sin vildaste fantasi kunde föreställa sig.

När Riksmord skickas till fjällen har sex kroppar, varav två barn, hittats och det är många som hoppas på att brottet aldrig ska få sitt uppklarande. Samtidigt utreder en tv-journalist försvinnandet av två afghanska flyktingar. Denne träffar frun till en av dem och i samband med detta träder vardagen (?) för kvinnor från denna del av världen fram, och om det ligger ett uns sanning i detta är jag ännu mer övertygad om att vi svenskar inte vet hur bra vi egentligen har det.

Lärjungen slutade med en bang där Ellinor, en av Sebastian Bergmans alla kvinnor, visade sina rätta färger. Och det var med skräckblandad förtjusning som jag insåg vad hon hade i tankarna. I den här boken får vi veta efterverkningarna av den händelsen och den är rätt otäck. Sebastian Bergman är dock, till synes i alla fall, helt oberörd, men när 25-öringen väl trillar ner agerar han på ett för honom okaraktäristiskt sätt.

Ellinor är en karaktär som har allt. Hon är trevlig, artig, ser inte så pjåkig ut och kan föra sig i olika situationer. Samtidigt är hon slug och hon sitter på ett register som jag aldrig har upplevt tidigare. Cliffhangern som vi lämnas med i Lärjungen är ingenting mot den som möter oss här. Gör dig själv en tjänst och ha Den stumma flickan inom räckhåll för tro mig, det vill du ha.

Sebastian gör som han brukar när han träffar nya kvinnor, han skannar av dem uppifrån och ner för att avgöra om det skulle vara värt att försöka få dem i säng. Jag vet, det här är ett fruktansvärt beteende men efter att ha tillbringat så här mycket tid med honom tycker jag mer synd om honom än vad jag blir ”avtänd” för att använda ett rätt så starkt ord i sammanhanget. Dessutom är det bara att inse, om han skulle bli botad från denna sjukdom skulle han inte längre vara den karaktär som vi trots hans missbruk har lärt oss att tycka om.

Vanja Lithner är en utmärkt polis vars privatliv har slagits i spillror. Gång på gång upptäcker hon att personer i hennes närhet ljuger och att vissa har gjort det under en lång tid. Vanjas reaktion  på en av dem är så stark att jag känner efterverkningarna av dem i min egen säng. Damn vad hon tar i men visst kan jag förstå henne. 

Billy då? Jodå han dejtar My och det är utan tvekan hon som bestämmer takterna i den relationen, vilket speglar hans ställning i teamet. Eller det är i alla fall vad man kan luras att tro för bilden av honom som skrämde skiten ur mig i förra boken är inte ens i närheten av att överensstämma med sanningen. Wow!

Nyfiken? Min favoritlåt av Whitesnake kan vara en liten, liten ledtråd – i alla fall om du har lika livlig fantasi som jag. Om inte annat så är Here I go again några minuters ren njutning av 80-tals rock.

Jag är ledsen att säga det men två så viktiga huvudkaraktärer som Ursula Andersson och Torkel Höglund är urtråkiga! Det händer ingenting kring dem som är det minsta intressant utan när de är i farten handlar det till nästan 100 % om deras relation till varandra och relationen med resten av världen. Boring!

Ordningen i vilken böckerna måste läsas finns här.

Recension: Lärjungen av Michael Hjorth och Hans Rosenfeldt

Morden i Lärjungen av Hans Rosenfeldt och Michael Hjort är en fruktansvärd historia som har direkta kopplingar till Sebastian Bergman. Han är expert på seriemördare, men det är inte där den yttersta kopplingen ligger. Nej, det är helt enkelt en … [Continue reading]

Recension: Det fördolda av Michael Hjorth och Hans Rosenfeldt

För några år sedan läste jag Fjällgraven och då stod jag inte ut med vare sig Sebastian Bergman eller intrigen. Flera år senare följde jag upp det med att se tv-serien Den fördömde på SVT Play, och jag gillade vad jag såg. Därmed bestämde jag mig … [Continue reading]

Recension: Flickoffret av James Oswald

James Oswald har mig veterligen gett ut tre böcker om Kommissarie McLean: Flickoffret, Själarnas bok och Bödelns sång. Jag gjorde bort mig och började med den sistnämnda som jag recenserade här. Innan jag började skriva ner mina tankar om … [Continue reading]

Recension: Bestraffaren av Pia Kask

I början hade jag väldigt stora problem att ta till mig Bestraffaren av Pia Kask på grund av den udda, säregna berättarstilen. Men när jag väl hade fått kläm på den flöt det på bra. Det finns goda skäl till att redan från början bli tillika delar … [Continue reading]

Recension: Blinka lilla stjärna av Gunilla Bergstrand

Blinka lilla stjärna  av Gunilla Bergstrand är del 1 i serien Morden i Dalarna om Hannah Järnerud. Det är en mycket blodig historia med ett mycket udda och smärtsamt tillvägagångssätt. Här handlar det inte så mycket om mord utan snarare om en … [Continue reading]

Recension: Advokaten av Cormac McCarthy

Baksidestexten utlovar en riktigt smaskig historia som jag trodde att jag skulle sluka med hull och hår. Men icke! Faktum är att jag aldrig någonsin har blivit så besviken på en bok som den här. Jag fick inget sammanhang och när boken var utläst hade … [Continue reading]

Recension: I djupt vatten av Paula Hawkins

Paula Hawkins bjuder på en snårig intrig som jag under en tid var rädd för att hon inte skulle kunna knyta ihop. Men med det karaktärsgalleriet, alla toppar och dalar, alla hemligheter, snabba vändningar och ett slut som jag inte såg komma var jag … [Continue reading]

Recension: Lustjakt av Annika och Vera Ahlverström

Lustjakt av Annika och Vera Ahlverström inleds med en ”jobbresa” till Riga där Linda får stå ut med våld, förödmjukelser, sadism etc. Linda sitter fast i en värld där våldtäkter, slag etc. följer med henne vart hon än går och jag blir galen av ilska … [Continue reading]

WP Twitter Auto Publish Powered By : XYZScripts.com