Eldnatt av Yrsa Sigurdardottir börjar bra, men sen … [Recension]

Jag har inte läst särskilt många böcker av isländska författare, men de jag har läst har jag verkligen tyckt om. Därför blev jag extremt exalterad när Modernista skickade mig ett recensionsexemplar av Yrsa Sigurdardottirs Eldnatt.

Och till en början tyckte jag att den var riktigt, riktigt bra. Tyvärr mattades den positiva känslan av ju närmare slutet jag kom för att till slut försvinna helt, vilket känns oerhört ledsamt eftersom jag verkligen hade önskat att jag skulle ha hittat ett nytt isländskt guldkorn.

Intrigen kretsar kring ett vårdhem som förvandlas till ett eldhav där fem personer dog. Den som blir dömd för brottet är en pojke med Downs syndrom, och det är först när Thóra Guðmundsdóttir börjar gräva i fallet som frågan om han verkligen är skyldig eller ej kommer upp till ytan.

Eldnatt är det vinter, men trots att jag bor i Arjeplog (där vi har vinter mer eller mindre nio månader om året) så skulle jag inte ha någonting emot att direkt sätta mig på ett flyg och åka dit. Varför? Jo, därför att isländarna har en unik förmåga att förmå mig att älska deras land, oavsett om de beskriver det som en ljus plats eller ej. Det är helt enkelt så att väl genomförda miljöbeskrivningar kan få mig att längta till vilken plats som helst på jorden.

Tyvärr räcker det inte med utmärkta miljöbeskrivningar för att förmå mig att dela ut ett godkänt betyg till en bok. Nej, även om jag brukar vara frikostig med den varan, så krävs det att åtminstone språket, karaktärerna och/eller intrigen i stort förenar sig i harmoni med ”omgivningen” för att jag ska känna att jag har haft en angenäm lässtund.

Så är inte fallet här!

Som jag skrev i början så tyckte jag att Eldnatt initialt var så bra att jag absolut inte kunde slita mig från den. Efter ett tag började jag dock att reta mig på diverse karaktärer och/eller händelser, vilket gjorde att jag började fnysa tyst för mig själv (och jag lovar att detta INTE är ett gott tecken). Droppen kom när det utlovade slutet, som skulle utgöra ”en fasa som går bortom naturen”, uteblev helt.

I skrivande stund känner jag inte alls någon längtan efter att stifta någon närmare bekantskap med Thóra Guðmundsdóttir, men vem vet vad som händer i framtiden?

Bokfakta:

Författare: Yrsa Sigurðardottir
Titel: Eldnatt
Utgivningsår: 2012
Förlag: Modernista
Format: Inbunden
Översättare: Anna Gunnarsdotter Grönberg
Antal sidor: 440
Källa: Förlaget
Intresse: Juridisk deckare
Serie Thóra Guðmundsdóttir (del 4)
Betyg [Rating:2/5]

Speak Your Mind

*

CommentLuv badge

WP Twitter Auto Publish Powered By : XYZScripts.com
%d bloggare gillar detta: