Recension: Fladdermusmannen av Jo Nesbø

Otaliga bloggar har skrivit om Jo Nesbøs med den nyktre (en sanning med viss modifikation) alkoholisten Harry Hole i huvudrollen.

Jag gjorde en mental noteringen om att jag borde lägga det namnet på minnet men det var inte förrän Nesbø gästade Skavlan som jag fick upp ögonen för honom på riktigt.

Efter att ha besökt biblioteket några gånger utan att lyckas få tag i de två första böcker i serien om hittills åtta valde jag att beställa Fladdermusmannen och Kackerlackorna i stället för att ännu en gång återvända hem från biblioteket med oförrättat ärende.

Det har gått några timmar nu sedan jag läste ut Fladdermusmannen och mina känslor för boken som belönades med såväl Rivertonpriset för bästa norska , som Glasnyckeln för bästa nordiska , är minst sagt delade.

Mina förhoppningar om en bra deckare höll nästan på att grusas redan på andra raden i första kapitlet ty där och då dök den första av många engelska meningar upp. Situationen räddas något av att författaren inte har bemödat sig om att låta översätta dem för att sedan omge dem med parenteser vilket gjorde att jag kunde förlika mig med situationen även om jag för den skull inte känner mig helt bekväm med den heller.

Harry Hole åker till för att delta i jakten på den som mördade den unga norska tv-kändisen Inger Holter. Hole bildar par med aboriginen Andrew Kensington som lär honom allt som finns att veta om aboriginernas , seder och legender. När Hole och Kensington börjar jämföra mördarens tillvägagångssätt i samband med mordet på Holter med andra mordfall i landet inser de att det inte är en isolerad händelse utan att de i själva verket jagar en seriemördare. I jakten korsas deras väg av prostituerade, hallickar, knarklangare, boxare och cirkusartister och det är först mot slutet som jag förstår vad Nesbøs plan med denna udda skara var.

Fladdermusmannen är pratig och tidvis seg, det vill säga att den rik på dialoger och de historiska partierna är ofta extremt långa och omständligt beskrivna. Trots det lyckas Nesbø ändå tämligen väl med att väva in de historiska ögonblicken så att handlingen i sakta mak hela tiden håller sig i rörelse.

Vad som däremot är extremt frustrerande är att Hole ofta mixar drömmar med fantasier, verklighet med tillbakablickar vilket gör att jag helt tappar bort mig i alla irrfärder och måste bläddra tillbaka några sidor för att försöka lappa ihop alla delar till en helhet. Kan dock inte lägga all skuld på boken då jag har varit extremt trött i helgen och det kan mycket väl vara tröttheten som gjorde att jag helt enkelt inte hängde med i svängarna.

Till sist måste jag bara skriva några rader om Harry Hole själv. Han är en nykter alkoholist som lämnar Norge för att delta i en utredning i Sydney. Detta är dock långt ifrån hela sanningen då han i och med resan till andra sidan jordklotet försöker lägga ett lika långt avstånd mellan honom själv, sina alkoholproblem samt bilolyckan där en av hans kollegor dödades.

Han är lång, smal och märkt av ett mångårigt alkoholmissbruk men lyckas trots det få vilken kvinna han vill, vilket han – enligt Nesbø – kan tacka sin mun för. Detta har jag svårt att köpa men det är inte det som jag tycker är mest anmärkningsvärt utan det är återfallet där han släpper alla spärrar och flyr in i en alkoholdimma som varar i flera dagar för att sedan komma på den avgörande ledtråden som gör att mördaren ringas in, hittas och med dennes sorti från intrigen är också fallet avslutat. Föga trovärdigt i min bok.

Något som Nesbø dock lyckas väldigt väl med är att beskriva Sydney Aquarium och om jag någonsin kommer att åka till Sydney så är det ett ställe som jag definitivt kommer att besöka.

Betyget blir någonting mitt emellan okej och godkänd och trots det förhållandevis låga betyget tänker jag inte ge upp om Nesbø ännu. Kackerlackorna står näst på tur och förhoppningsvis kommer han inte att dryga ut dialogerna med thailändska ord för då gör vi nog definitivt slut Nesbø och jag.

Fladdermusmannen ingår i min Deckarturné jorden runt.

 

Andra röster om Fladdermusmannen: En bok om dagen, Bokhora, PocketBlogg, En full bokhylla är en rikedom, Deckarhuset, DAST Magazine

<-<-<-<-<-<-<-<-<-<-<-<

Bokfakta

Författare: Jo Nesbø
Titel: Fladdermusmannen
Originalets titel: Flaggermusmannen
Utgivningsår: 2010
Förlag: Pocketförlaget
Översättare: Per Olaisen
Antal sidor: 363
Källa: Köpt
Intresse: deckare, kriminalroman, , historia, , Sydney
Andra titlar i serien: Kackerlackorna, Rödhake, Smärtans hus, Djävulsstjärnan, Frälsaren, Snömannen, Pansarhjärta.
Betyg Rating: ★★½☆☆

Comments

  1. Hej Annika

    Jag visste inte att Ett land i gryningen var en del av en trilogi. Efter lite spaning har jag enbart hittat att Lehane sagt att det ska bli fler böcker men inget datum är satt.
    Anna recently posted..Dennis Lehane – Ett land i gryningen

  2. Jag var tvungen att gå tillbaka och läsa vad jag skrev när jag läste boken.

    Faktum är att jag då var mer positiv än du. Både om den här och om nästa.

    Vilket förvånar mig lite, eftersom jag inte direkt bemödat mig att fortsätta läsa serien. Och att det här med Holes alkoholproblem stör mig. Just det motsägelsefulla i att han ska vara en så skicklig utredare, och att han får vara kvar i polistjänst trots sitt uppenbara missbruksproblem.

    Lite som jag kände för Malin Fors i Kallentofts böcker. Men hennes chefer tvingade ju till slut henne att göra något åt sitt problem. Kanske blir det så för Harry också om jag fortsätter läsa.

    Det fascinerar mig lite att författare gärna säger att de vill ha komplexa huvudpersoner med personliga problem för att det gör dem mer intressanta för dem. Jag tycker bara att det blir irriterande i längden. Åtminstone blir vissa ‘problem’ det.

    • När Hole släppte spärrarna och började hälla i sig Jim Beam så blev jag nästan så förbannad att jag funderade på om jag skulle lägga ifrån mig boken. Och jag blev inte särskilt glad när han häller i sig åtta öl i början av Kackerlackorna heller men förhoppningsvis får han snart annat att tänka på då han har blivit beordrad att åka till Thailand.

      I höst är Ian Rankin aktuell med del två i serien om Malcolm Fox och även han är en nykter alkoholist som bara dricker tomatjuice *urk*

      Poliser och alkohol och/eller äktenskapsproblem är ett oerhört uttjatat ämne och det vore roligt om någon kunde komma med något nytt snart.

Speak Your Mind

*

CommentLuv badge