Jag har inte landat ännu

Hur mycket jag än anstränger mig så förstår jag inte hur det gick till. När damernas alpina resa skulle inledas med störtloppet  slängde jag mig i soffan för att beskåda Anja Pärsons resa mot ett -guld. Och vilken resa det blev!

En efter en stod på nästan i den till synes livsfarliga backen. När Anja låg på silverplats efter sista mellantiden tändes hoppet. Vilken start det skulle bli! Tanken hade inte mer än tagit form i mitt huvud när det ofattbara hände. Jag höll andan och skrek NEJ, NEJ, NEJ när Anja tappade balansen över sista hoppet, flög 60 meter med en utgångshastighet av dryga 100 km i timmen för att sedan kraschlanda i den stenhårda snön. ”Hon slog ihjäl sig” tänkte jag och vågade knappt titta. När jag ändå kikade fram mellan fingrarna som täckte mina ögon fick jag se det ofattbara: Hon rörde på sig och efter en stunds återhämtning var hon på benen igen. Mörbultad med vid liv!

När sådana här krascher inträffar förväntar i alla fall jag mig att åkaren ska slås halvt om halvt medvetslös och därefter transporteras bort i en pulka. Precis det som hände med Patrik Järbyn i OS-Super G:n.
    Dagen efter händer det ofattbara: Anja fanns med på startlistan inför damernas ”Superkombination”. Ingen, absolut ingen, hade förväntat sig att se henne där. Ingen utom Anja förstås. För att hålla alla på halster så meddelar hon att hon kommer att bestämma sig för om hon ska köra eller inte först när hon står på startlinjen. Några åkare in i tävlingen släpper hon dock bomben: hon kommer att starta och hon kommer att köra för medalj. Och som hon gjorde det. Dagen efter den vådliga kraschen ställer hon alltså upp i ”Superkombinationen”, en tävling som bär henne ända fram till ett OS-brons. Jag skakar fortfarande på huvudet när jag tänker på detta. Jag kan för mitt liv inte begripa hur det gick till. Men det är nog som Pernilla Wiberg sa: Det föds en sådan här vinnarskalle vart hundrade år, Stenmark var en och Pärson är en annan.

Kanske, kanske kan man få svar på några av gåtorna som rör genom att läsa biografin Anja och Pärson som enligt Johanna på Bokhora är ”en bok för grinollen”. Då passar den mig alldeles utmärkt. Jag vet inte vad ni gjorde, men nog hade jag en tår eller tre i ögat när Anja Pärson klev upp på pallen i blomsterceremonin.

I kväll kör hon för guld. Missa för allt i världen inte damernas Super G klockan 19.00.

Speak Your Mind

*

CommentLuv badge