Muntligt vs skriftligt

Jag är en språkpolis. Jag läser inte ut orden som jag vet att det är tänkt att det ska stå, nej jag läser ut det precis som det står. Står det till exempel ”Kurkor” i stället för ”Krukor” eller ”Peppkakor” i stället för ”Pepparkakor” så är denna extrema misshandel av det svenska språket det enda jag ser. Båda exemplen är för övrigt hämtade från en av våra lokala livsmedelsbutiker och jag behöver väl knappast säga att jag inte handlar där om jag kan undvika det? Men bara för att jämna ut oddsen måste jag ju bara nämna Coops oerhört snöpliga misstag som tack och lov är korrigerat nu. För en tid sedan hade de satt upp skyltar med följande text: ”Vänligen visa upp medhavande väskor och påsar”. Uppenbarligen var det någon som påpekade misstaget för personalen för det dröjde inte länge förrän skylten blev ändrad.

Är språket dåligt slutar jag läsa direkt. Det kan handla om en manual, en tidningsartikel, en bok eller undertexter till en film. Jag blir fullständigt rabiat av folk som inte kan skriva. Vad som gör mig än mer förbannad är när textförfattaren får betalt för sina misstag. Jag vet inte hur många gånger jag har läst artiklar i tidningarna som innehåller så många felaktigheter att jag tycker att artikelförfattaren och den ansvariga utgivaren ska skämmas.

I ett kommande inlägg kommer jag att ge konkreta exempel på vad jag menar. Tidningarna fullkomligt kryllar av vedervärdiga rubriker och ännu extremare felstavningar. För att inte säga helt snedvridna ordföljder…

I tal är det dock en helt annan historia. Jag vet inte om det beror på att jag själv pratar en dialekt där vi verkligen bryter mot alla grammatiska regler som finns, eller om det bottnar i något annat. Djupare. Men med det talade språket har jag en extremt hög toleransnivå vilket torde klargöras genom följande meningar på min dialekt: ”Vi går hem till du”,  ”Hä ha ja int´gjort” eller ”Ja har köpt en present åt han”. I tal fungerar det, men definitivt inte i skrift.

Jag läste en bok av Reginald Hill en gång där översättaren hade valt att skriva på dialekt. Det är bland det värsta jag har läst och frustrationen och irritationen var stor. Men det kanske bara är jag som är känslig!?

Comments

  1. Jag är riktigt känslig också, det kanske du har märkt. Det konstiga är att officiella saker som till exempel skyltar och menyer har så många fel. Finns det ingen som läser igenom det som skrivs? Särskrivningar är något av det värsta jag vet och där är menyer ofta helt vansinniga.

    • Annika says:

      Jag håller med. Det verkar som att ingenting som skrivs korrekturläses över huvud taget. Skrämmande!

Speak Your Mind

*

CommentLuv badge