Recension: Asätarna i Kungsträdgården av Magnus Jonsson

Asätarna i Kungsträdgården

Baksidestext: En eftermiddag i november utsätts SEB i Kungsträdgården för ett våldsamt angrepp. Krypskyttar beskjuter bankentrén och dödar flera av de anställda. Kriminalpoliserna Rickard Stenlander och Erik Svensson tillkallas. De misstänker att Sverige drabbats av ännu en terroristattack, bara månader efter dådet på Drottninggatan. Men trots en massiv insats slinker förövarna igenom polisens nät och verkar ha lämnat landet. Under utredningen framkommer det att samtliga offer arbetade på samma avdelning på banken. Men varför blev de dödade och av vem? Polisen anlitar den unga KTH-doktoranden, krypteringsexperten och tidigare AFA-medlemmen Linn Ståhl för att analysera offrens datorer. Det visar sig att det är många som haft något att dölja. Linn inser att de högerextremister som tidigare angripit henne kan vara inblandade igen, och genomför en egen parallellutredning för att få svar på sina misstankar. Ju mer hon gräver, desto tydligare blir det att hennes gamla fiender är tillbaka. Och att de är ute efter henne…

Mina tankar:

Höjdpunkten med Asätarna i Kungsträdgården var utan tvekan att återse Linn Ståhl för jag gillar henne skarpt. Även hennes vänner från förr dyker upp och trots att de agerar på ett överdrivet sätt står de ändå för den största spänningen.

Övriga karaktärer värda att nämna är polisen Ljungberg som är nöjd med jobbet, frun, barnen och fritiden. Måste vara något av ett rekord, och även om jag kan vara cynisk ibland så känns det i det här fallet fullständigt äkta. Imponerande!

Beatrice är polisen som tvingar fram skämskudden. Hon hjälper till att utreda morden men hennes iver att göra karriär stiger henne över huvudet och det känns nästan som ”tji fick du” när hon hamnar i trubbel.

Jag måste säga att jag är lite fascinerad över att vissa detaljer verkar gå i arv från bok till bok, i alla fall under en begränsad tid. I den här boken finns en äldre man som lider av Alzheimers, men trots att det numera snarare är en regel än ett undantag beskriver Adolf Bergsjös situation på ett hjärtskärande sätt, och vad värre är – med tanke på vad man har läst i tidningarna på senaste tiden – är att det skulle kunna vara en sann reflektion över hur vården fungerar i dag. Skrämmande tanke!

Vad jag har svårare att förlika mig med är Bergsjös sons reaktion på vårdföretagets tjänster. Han har mina sympatier när det gäller hur orättvist hans far behandlades, men att gå till dessa ytterligheter är lite väl magstarkt och inte särskilt trovärdigt.

Med tanke på att denna intrig utspelar sig efter terroristattentatet i Stockholm dryper fördomar ut från sidorna, och det får mig att se rött. Samtidigt som jag till viss del faktiskt kan förstå det. Jag var nämligen i Barcelona när en terrorist mejade ner så många han kunde på La Rambla bara ett par kvarter från där jag befann mig, och jag måste erkänna att jag såg mig om flera gånger extra innan jag korsade en gata, och blev misstänksam mot alla som hade ett utseende som bröt mot ”normen”.  Jag sa aldrig något högt men så här i efterhand skäms jag över att jag ens tänkte tanken.

Den här boken når inte upp till ett godkänt betyg ty intrigen är lite väl genomskinlig för det. Men jag hoppas mycket på den tredje boken i Hatet-trilogin som kommer ut nästa år.

Asätarna i Kungsträdgården är ett från Modernista.

Speak Your Mind

*

CommentLuv badge