Recension: Den sista goda människan av A.J. Kazinski

Nej, Den sista goda människan av var verkligen ingen höjdare. Den börjar rätt så bra då man får följa med Köpenhamnpolisens skickligaste förhandlare, Niels Bentzon, på ett uppdrag där han verkligen visar att han är värd allt beröm som tillskrivs honom.

Därefter får han i uppdrag att hitta och varna goda människor i Danmark. Upprinnelsen till det här i stort sett hopplösa företaget sker när Köpenhamnspolisen får ett akutlarm från Interpol som gör gällande att så kallade goda människor dör under mystiska omständigheter runt om i världen. Samtliga offer har ett nummer inbränt på ryggen och enligt myten om Guds rättfärdiga människor så är de 36 till antalet, vilket innebär att Bentzon måste arbeta snabbt för att hitta och rädda de två som återstår innan det är för sent.

Under Bentzons undersökning stöter han på astrofysikern Hannah Lund och därefter spårar det ut fullständigt.

Det finns en sak, eller snarare ett skolämne som jag känner fullständig avsmak för men som samtidigt fascinerar mig så till den milda grad att jag blir fullständigt galen av avundsjuka på de som verkligen förstår matematikens illvägar. Förra året gästade världens främste matematiker, skavlan” target=”_blank”>Cédric Villani, Skavlan och jag blev totalt uppslukad av hans energi och kärlek till matematiken. Ja, det var nästan så att jag kände mig redo att slänga mig i skolbänken igen för att plugga ekvationer, geometri och allt vad som nu hör matematiken till. Det tog dock bara ungefär fem minuter innan jag återfick sansen. Och tur var väl det för jag har noll talang för ämnet och så är det ingenting mer med det!

När Hannah Lund sitter med sina papper och gör uträkningar och när hon förklarar hur hon ser ett matematiskt system i precis allt återkom den ovan beskrivna fascinationen för ett ögonblick och om jag säger att det var den största behållningen av hela boken så förstår ni kanske att betyget inte kommer att bli särskilt högt.

Omslaget lovar att den är “Andlöst spännande … bjuder på både högt tempo, drama och action.” Orden är Ekstra Bladets och jag kan inte låta bli att undra om vi verkligen har läst samma bok.

Den sista goda människan är en dansk bok översatt till svenska, vilket torde innebära att det är en bok för alla som åtminstone behärskar svenskan behjälpligt. Detta är tyvärr en sanning med modifikation då vissa partier, förvisso korta men ändå, är skrivna på engelska utan svensk översättning. Är detta verkligen okej för en till svenska översatt bok och vad är egentligen syftet med att lämna vissa partier oöversatta?

Andra bloggar om Den sista goda människan: Stringhyllan, Deckarhuset, Fru E

Bokfakta:

Författare: A.J. Kazinski
Titel: Den sista goda människan (sponsrad länk)
Originalets titel: Den sidste gode mand
Utgivningsår: 2011
Förlag:
Översättare: Thomas Andersson
Antal sidor: 557
Källa: Bibliotek
Intresse: matematik, deckare
Betyg Rating: ★★☆☆☆

Comments

  1. Tråkigt att höra att vissa partier är inte översatta till svenska. Det är inte ok!
    Men – översättaren och förlaget kanske delar ”recensentens” attityd och förväntningar och agerar därefter. Bokens samtida – och uråldriga – innehåll förtjänar inte denna negativa attityd. Men det är bara att acceptera att många läsare är endast konsumenter.

  2. Byggis77 says:

    Har precis avslutat boken, eller snarare givit upp den med 1/4 kvar.
    Den blir verkligen mer och mer seg och händelser plockas in mer i syfte att fylla ut boken än att tillföra något. En av de sämsta böcker jag läst på många år, och då snittar jag 4 böcker i månaden.

Speak Your Mind

*

CommentLuv badge