4 skäl till varför Journal 64 får högsta betyg [Recension]

journal-64Efter en något trevande inledning med Kvinnan i rummet tog ett rätt så rejält kliv in i mitt liv med Fasanjägarna för att med Flaskpost från P för evigt ha rotat sig där.

Jussi Adler-Olsen är den författaren som för närvarande sätter Danmark på kartan. Har du inte läst någonting av honom så tycker jag att det är hög tid att du ändrar på detta redan i dag.

4 skäl till varför Journal 64 får högsta betyg

1) Den aggressionshöjande intrigen

Huvudintrigen kretsar kring missanpassade kvinnor som under ca 40 år skickades till ön Sprogø där de bland annat tvångssteriliserades eftersom de inte var fina nog för att få barn. Varje dag tvingades de kämpa för sin överlevnad för att någon gång i en avlägsen framtid kunna ta sig därifrån. Kanske.

Verksamheten lades ned i början av 60-talet men det innebär inte att övergreppen mot “orena” danskar fick ett slut. Tvärtom. När portarna stängdes till ön flyttades verksamhetens ideologi till en hemlig aktionsgrupp och en politisk rörelse, Rena linier.

En dag hamnar ett antal gamla fall hos Avdelning Q där Rose fastnar för Rita Nielsen som försvann spårlöst 1987. Chefen för avdelningen, Carl Mørk, är till en början föga intresserad av att ens sätta sig in i fallet, men när det visar sig att fler personer försvann vid samma tidpunkt och att det finns kopplingar till såväl ön Sprogø som Rena linier förändras allt.

2) De extremt intressanta karaktärerna

Adler-Olsen är en mästare på att gestalta karaktärer på ett sådant sätt att det är helt omöjligt att inte känna någonting alls för dem.

Assad, Carl Mørks, assistent är oerhört förtegen om sitt förflutna och hur mycket Carl än försöker snoka så vägrar Assad att ens avslöja sin hemadress. För varje bok läggs dock ytterligare en pusselbit till hans livspussel och jag är övertygad om att vi till slut kommer att få hela bilden klar för oss och att väntan kommer att vara värd all möda.

Rose, även hon Carls assistent, har multipla personligheter och hon är bara helt underbar!

Nete Hermansen är den som genom analepser guidar oss igenom sitt liv ända från det hon var barn, över till livet på ön, och vad som hände efter att verksamheten lades ner. Jag lovar att du inte för ett ögonblick kommer att vara oberörd av vad hon har att berätta.

Det finns ingenting som jag hatar så mycket som maktmissbruk och det finns ett överflöd av detta i den här boken. Hjärnan bakom “håll Danmark rent”-kampanjen är den aktade läkaren Curt Wad och han gav ordet “avsky” ett nytt ansikte. Huvaligen!

3) Humor kontra allvar

Adler-Olsen tar genomgripande upp allvarliga och viktiga ämnen och offren i hans böcker är utsatta människor som inte kan hävda sig mot “högre makter”. Att bara läsa om det som karaktärerna får utstå i Journal 64 (även om det bara är fiction) är psykiskt påfrestande och då är det underbart befriande att allvaret blandas upp med en stor portion humor.

4) Det oväntade slutet

Ofta har jag åtminstone en viss aning om vad jag kan förvänta mig av slutet. Så är inte fallet här då jag inte alls var beredd på vändningen med stort D.

Här kan ni läsa andras åsikter om Journal 64.

 

Bokfakta:

Författare: Jussi Adler-Olsen
Titel: Journal 64
Originalets titel: Journal 64
Utgivningsår: 2012
Förlag:
Översättare: Leif Jacobsen
Antal sidor: 415
Källa: Biblioteket
Intresse: ,
Serie: Avdelning Q (del 4)
Betyg Rating: ★★★★★

Comments

  1. Hej bra bra läsning! läser din sköna blogg dina historier varje vecka. Jag gillar din blogg, själv jobbar jag med hemsidor till företag 🙂
    hemsida företag

  2. Jaja, jag ska läsa Jussi Adler-Olsen, Kvinnan i rummet står redan och väntar i bokhyllan 🙂

  3. Den är riktigt bra men i motsats till dig avskyr jag Rose, haha!

Trackbacks

  1. […] Läs också Annikas recension av samma bok […]

  2. […] andra som har bloggat om boken: Alkb  Bokbrus  Boksnoken   Läsa & […]

Speak Your Mind

*

CommentLuv badge