Recension: Gone, baby, gone av Dennis Lehane
Recension: Gone, baby, gone av Dennis Lehane
Författare: Dennis Lehane
Originaltitel: Gone, Baby, Gone
Utgivningsår: 1998 (Utkom 2005 i Sverige i pocketutgåva)
Förlag: Månpocket
Antal sidor: 572
Översättning: Ulf Gyllenhak





Sammanfattning
Amanda McCready, fyra år, försvinner spårlöst efter att hennes mamma Helene har lämnat henne ensam i en olåst lägenhet. Patrick Kenzie och Angela Gennaro kopplas in för att hjälpa polisen i sökandet som leder dem till skumma knarkarkvartar, fängelset, en fotbollsplan med cyniska snutar … Spåren leder åt ett bestämt håll men när det börjar hetta till på allvar inser Kenzie och Gennaro att ingenting är vad det verkar vara. De sätter allting på spel för att hitta Amanda. Vid liv.
Mina tankar
En bok kan inte beröra mig mer än när den handlar om barn som far illa. Det här är en hårdkokt deckare i äkta Lehane anda. Men den är så mycket mer än så. Han beskriver den krassa verkligheten i USA där barn försvinner varje dag. Vissa återfinns. Andra inte.
En del scener är så starka att det är svårt att läsa vidare utan att bli illa berörd. Det är lätt att sätta sig in i känslan av vanmakt som föräldrarna till de kidnappade barnen känner. Lehane har verkligen lyckats – genom sitt briljanta sätt att berätta sin historia – att förmedla de känslor som genomsyrar hela boken: vanmakt, glädje, sorg, kärlek till ett barn, ilska, frustration. Listan kan göras lång.
Ett minus finns dock. Det har visserligen ingenting med själva intrigen eller författarens språk att göra. Det handlar snarare om en något tveksam översättning och den hade inte mått dåligt av ytterligare en korrekturläsning. Det finns felstavade ord, ibland står det han i stället för hon (och tvärtom), en del meningar är felaktigt uppbyggda och det märks att det är en direkt översättning från engelska till svenska. I det långa loppet har inte detta någon större betydelse. Lehane är en mästare och det här var inte den sista boken jag läste av honom. Jag har redan skrivit upp en lista på titlar som jag ännu inte har läst och till min stora glädje har biblioteket öppet i morgon.
Related posts:
- Recension: Ingenting är heligt av Dennis Lehane
- Recension: Mörker, ta min hand av Dennis Lehane
- Recension: Det trasiga fönstret av Jeffery Deaver
- Recension: Elizabeth George: Stråk av rött
- Recension: Förlorad av Michael Robotham



















Comments