När jag lånade hem Jag ska fånga en ängel av Håkan Östlundh var jag så säker på att det skulle vara ännu en deckare med den sympatiske polisen Fredrik Broman i huvudrollen att jag inte ens bemödade mig om att läsa baksidestexten. Besvikelsen var stor när jag insåg att jag hade fått tag på en fristående roman som man i bästa fall kan kalla för dick lit (om det nu finns en sådan genre) med en liten, ack så liten, deckartouch.
Han är en frånskild polis med en dotter på 8 år. Hon är en framgångsrik förläggare som är gift och har två barn. De smyger till sig förstulna ögonblick där de vältrar sig i sängen fyllda av en enorm passion som gör dem rusiga av lycka. Allt eftersom tiden går börjar dock ett tvivel att gro i Ylva Ström och till slut har det växt sig så starkt att hon tvingas värdera om hon är beredd att riskera sin annars så trygga tillvaro för ett liv med Paul Bäckström.
Under tiden som Ylva är upptagen med att få ordning på sina tankar och känslor försöker Paul att ta reda på vad som hände när en ung kille blev knivskuren till döds i ett villaområde i Sollentuna. Trots att det var många ungdomar som bevittnade händelsen tar det lång tid innan polisen får klart för sig hur det hela gick till.
Efter en något seg inledning tar sig Jag ska fånga en ängel mot slutet men riktigt spännande blir det aldrig. Detta trots att intrigen bygger på en verklig händelse och att Östlundh gör ett bra jobb med att skildra stämningen mellan ungdomarna i de finare kvarteren och de som bor i lägenhetskomplexet Malmvägen (så heter för övrigt den grusväg som går förbi huset där jag växte upp) där han låter ungdomar från båda lägren komma till tals och ge sin syn på hur Sverige ser ut i dag.
Under utredningens gång söker sig ofta Pauls tankar till Ylva och hur gärna han skulle vilja dela sitt liv med henne. Konstigt nog retade jag mig inte särskilt mycket på de otaliga mer passionerade partierna men det beror nog mer på att det inte står kriminalroman på bokens omslag än på att jag helt plötsligt ska ha blivit en romantiker som hädanefter kommer att vältra mig i romantik och tycka att det är ”bra” litteratur.
<-<-<-<-<-<-<-<-<-<-<-<<
Bokfakta
Författare: Håkan Östlundh
Titel: Jag ska fånga en ängel
Utgivningsår: 2010
Förlag: Forum
Antal sidor: 402
Källa: Biblioteket
Intresse: spänning, relationer, romantik
Betyg [Rating: 2/5]
Dick lit, den var bra!
Anna (med näsan i enbok) recently posted..Nu är hon igång igen!
Jag har för mig att jag har läst den definitionen någonstans men jag minns inte var 🙂
När jag läste den eller rättare sagt lyssnade på den så visste jag att det var en fristående, men känner igen mig i det du skriver ändå. Som tur är så har ju del 5 om Fredrik Broman kommit 🙂
Erika recently posted..Den farliga leken
Ja, jag ska låna den nästa gång jag åker till biblioteket, om den finns inne vill säga 🙂