Mannen som lekte med dockor
Baksidestext: Krypteringsexperten Linn Ståhl arbetar med sin doktorsavhandling på KTH när kriminalpolisen hör av sig och ber om hjälp med en utredning av ett makabert mord. En ung kvinna har hittats mördad i en lägenhet på Södermalm i Stockholm och omsorgsfullt styrts ut som en porslinsdocka.
Linn har varit medlem i Antifascistisk aktion en organisation som är svartlistad av Säpo och är tidigare dömd för brott mot rikets säkerhet. Så det är under ömsesidig misstänksamhet hon börjar arbeta tillsammans med kriminalpoliserna Rickard Stenlander och Erik Svensson.Samtidigt som mördaren gäckar polisen vinner högerextrema krafter ny terräng i Sverige. Frågan är om Linn och polisen alls drivs av samma motiv…
Mina tankar:
Jag måste erkänna att titeln gjorde mig en aning skeptisk, men med facit i hand får Mannen som lekte med dockor godkänt även om det finns lite väl många klichéer (t.ex. Eriks förhållande till spriten) och osannolikheter (som till exempel en av karaktärernas reaktion på en händelse som sker mot dennes person).
Här finns även ett övervåld som förenat med vissa polisers önskan om att stiga i graderna på arbetet slutar med en enda stor katastrof, både vad gäller människoliv som trovärdighet.
Men glädjande nog kickar igång direkt och att man direkt blir medveten om att en mycket obehaglig person är inblandad gör det hela än mer spännande och intressant. Gärningsmannen är verkligen något alldeles extra och Jonssons skildring av hela förvandlingsprocessen från människa till porslinsdocka får mig att må illa.
Då är det bra mycket trevligare att läsa om Linn Ståhl för det är hon, tillsammans med en stor dos nostalgi, som gör att jag fastnar för åtminstone en del av det jag läser. Det är lite trist att hon har skildrats som en klichéartad svenska tjej; långt. ljusblont hår, ljus hy, intensiva gråblåa ögon etc., men det vägs upp av hennes förflutna inom AFA, att hon håller på att doktorera inom ett område som alltid har fascinerat mig, att hon är inhyrd hackare (första hinten om att viss inspiration har hämtats från Stieg Larssons böcker) samt det faktum att hon slänger sig iväg på sin longboard när hon ska kryssa sig fram i Stockholm. Jag har aldrig varit i närheten av en longboard men Jonssons beskrivning av den frihetskänsla som Linn känner när hon slänger sig iväg p den är mäktig på något vis.
Andra hinten om Stieg Larsson är att Linn och Rickard Stenlander träffas på Mellqvists kaffebar på Söder där Mikael Blomqvist och Lisbeth Salander brukade träffas. Denna likhet är författaren mycket väl medveten om för Linn och Rickard ger sina egna kommentarer om sammanträffandet.
Människor från Linns förflutna dyker upp och deras inträde i intrigen bidrar med ytterligare en dimension till hennes karaktär, och det känns lite kusligt spännande att tänka på vilka maktfulla personer som står och lurar i vassen.
Boken bjuder även på lite nostalgi som för en så långt tillbaka som till Bröderna Cartwright som jag såg några avsnitt av under min uppväxt. Jag kan inte påstå att jag minns särskilt mycket av den tv-serien men jag minns hur mysigt vi hade det när vi tittade på den.
Mannen som lekte med dockor är ett recensionsexemplar från Modernista i samarbete med Louise Bäckelin Förlag
Jag tyckte att det där var en spännande bok. Skall snart läsa andra boken i serien.