Recension: Mord i Skärhamn av Ramona Fransson

franssonFörfattare: Ramona Fransson
Utgivningsår: 2007 (Pocket)
Förlag: Anomar Förlag
Antal sidor: 269
Källa: lånad av en kollega
Intresse: Serie
Andra titlar i serien:
Dyrbar kärlek (Debutroman)
Iskall hämnd
Lyckohjulet
Kultfakta:Samtliga fyra deckare plus en självbiografi om barnlöshet är utgivna på hennes eget förlag

Genomsnittligt betyg [Rating:4/5]

I Skärhamn på Tjörn på västkusten tror spaningschef Greger Thulin att han bor i en idyll. Men även den vackraste av tavlor kan ha ett felaktigt penseldrag.
Bakom väggarna i Bleketskolan döljer sig fysisk och psykisk mobbing och droger. På Rönnvägen bor Jonas Blomgren, klassföreståndare på Bleketskolan. I hans klass finns eleverna Amanda Durén och Belinda Wallin. Amanda har exklusiva märkeskläder, strör pengar omkring sig och bor i en herrgård medan Belindas familj är tacksamma om det finns pengar till att betala de nödvändiga utgifterna. Belindas mamma, Margit Wallin har en olustig känsla när det gäller dotterns klassföreståndare.
Kan det vara så att han bevakar Belinda och i så fall varför? När det första mordoffret dyker upp på Lyckebacken i Skärhamn är Greger Thulin först övertygad om att de inom en snar framtid kommer att få fast mördaren men missmodet kryper närmare allt eftersom tiden går. Kriminalare Katarina Linde och kriminaltekniker Charlotte Engman skickas till platsen och försöker lägga pussel med ledtrådar de lyckats skrapa ihop. Det visar sig att offret hade en lägenhet på Eklandagatan i Göteborg. Vad sysslade han med i lägenheten? Snart börjar Katarina misstänka att bakom offrets familjefasad döljer sig inte enbart en hustrumisshandlare.
Greger Thulin tvingas snart att ställa den oundvikliga frågan; Har idyllen i Skärhamn packats ner i en kappsäck, kastats ombord på en båt och seglat ut ur hamnen?

(Sammanfattning från adlibris.com)

Mord i Skärhamn är den tredje boken i serien med spaningschefen Greger Thulin och hans team i huvudrollerna. Som vanligt läser jag alltså böckerna i fel ordning. Som så ofta gör det inte så mycket då författarna brukar vara duktiga på att fylla i eventuella luckor genom väl utvalda och väldoserade flashbacks. Fransson är inget undantag. Naturligtvis räcker dessa inte till för att skapa en fullständig bild över vad karaktärerna bär med sig i bagaget, men det räcker gott och väl för att man ska kunna ta till sig historien på ett bra sätt. Dessutom skapar det ju en nyfikenhet att få lära känna karaktärerna ända från grunden, vilket i sin tur bidrar till att man får anledning att vältra sig i fler romaner av en författare som man har fattat tycke för. Och det är ju minsann inte så illa.

På tal om karaktärerna. Fransson har skapat karaktärer (poliserna undantagna) med en mystiskt aura omkring sig. Det de gör, tänker och säger – eller väldigt ofta inte säger – skapar en enorm nyfikenhet som tillsammans med den bitvis riktigt spännande intrigen, gör det oerhört svårt att lägga boken ifrån sig.

Språket tog mig med storm och hon slänger sig med ett bildspråk som gör mig helt lyrisk. “Lyssna” bara på det här: “Islam verkar inte vara en religions som sätter jämställdheten i främsta rummet. Men det ser inte bättre ut inom någon annan religion heller. Det finns en gud för varje religion och även om inte religionerna i sig är lika har i alla fall deras gudar en sak gemensamt. Gudarna är fullständigt livrädda för det kvinnliga könet,” (s.141) och “Herregud, det här nätet ser ut som om det blivit spunnet av en berusad spindel […]” (s.260). Kanske är det jag som har dålig humor, men älskar det här.

Det finns dock två minus: dels slutet som lämnade alltför många frågor obesvarade (som i och för sig kanske får sina svar i bok nr fyra) samt att det blev lite väl för sötsliskigt romantiskt då och då. Men vad gör väl det när allt annat var så bra!?

Handling [Rating:4/5]
Språk [Rating:4.5/5]
Karaktärer [Rating:4/5]
Tempo [Rating:4/5]
Omslag [Rating:3/5]

Lyssna på vad Ramona själv har att säga om sina böcker:

Comments

  1. Jag har läst de tre första deckarna (i rätt ordning 😉 ). Blev inte så imponerad av den första (lite väl enkelt och klyschigt språk, minns jag att jag tyckte) men varje bok blir bättre och bättre, och denna var riktigt bra. Jag tänker även läsa nr 4 i serien.

    • Annika says

      Det är väl så att man får ha lite överseende med en debutbok 🙂

      Jag tänker absolut läsa resterande tre och förhoppningsvis så blir det väl fler i framtiden.

Speak Your Mind

*

CommentLuv badge

WP Twitter Auto Publish Powered By : XYZScripts.com
%d bloggare gillar detta: