Vilseledd är Linwood Barclays bästa bok [Recension]

Ingen mindre än Stephen King öser beröm över Linwood Barclays thriller Vilseleddoch för en gångs skull håller jag med honom. Det tog mig inte mer än en dag att läsa ut den och ibland var det så spännande att jag knappt kunde andas.

Handlingen kretsar kring David Harwood, hans fru Jan och deras gemensamma son Ethan. Under de senaste veckorna har Jan varit nedstämd och hon har ofta uttryckt en önskan om att ta livet av sig. David är mycket orolig för henne och bönar och ber att hon ska söka hjälp. Motvilligt går hon med på det och när Jan meddelar att hon har köpt biljetter till en nöjespark så intalar sig David att hon har börjat må lite bättre. De hinner knappt ens dit innan Jan spårlöst försvinner. David anmäler henne som saknad och polisen ser väldigt allvarligt på händelsen. Men ju djupare de gräver i fallet desto mer övertygade blir de om att det är David själv som har bragt henne om livet. Han hävdar sin oskuld, men då alla bevis pekar mot honom ser kriminalinspektör Barry Duchworth ingen annan råd än att ta in honom på förhör. David inser att han inte har något annat alternativ än att själv ta reda på sanningen och den jakten blir såväl ödesdiger som chockerande.

Jag lever mig ofta in i böckerna jag läser, men om en bok är välskriven – som den här – så tar jag mentalt ett kliv in i boken för att kunna betrakta händelserna på riktigt nära håll. Både Davids och min frustrationsnivå är hög. David är naturligtvis frustrerad över att han inte blir trodd. Lägg därtill den oro han känner över att han inte har en aning om vad som har hänt Jan så förstår ni hur hans sinnesstämning rör sig över hela den känslomässiga skalan. Min frustration tar sig uttryck i att Duchworth inte ser vad som finns precis framför ögonen på honom. Ordspråket ”man kan inte se skogen för alla träd” kan inte vara mer sant här.

Boken går ut i ett lågt tempo för att sedan accelerera till oanade höjder ju närmare slutet man kommer. Här finns inte tid till någon andningspaus och de strategiskt utplacerade cliffhangers gör att det bara inte går att lägga ifrån sig boken för att ta tag i andra ”viktigare” saker.

Vilseledd innehåller en del våldsamma scener, men våldet ligger långt under genomsnittet om man jämför med många andra böcker i genren. Barclay bevisar att man inte behöver vältra sig i våld för att kunna väva ihop en historia som behåller läsarens intresse ändra till det bittra slutet.

David berättar i jag-form medan alla andra röster gör sig hörda genom det vedertagna perspektivet i tredje person. Onödigt tycker säkert många, men jag tycker att det ger ytterligare en dimension till boken som helhet.

Jag rekommenderar Vilseledd till alla förutom de som inte tycker om cliffhangers och böcker skrivna i jag-form 🙂

Bokfakta:

Författare: Linwood Barclay
Titel: Vilseledd
Originalets titel: Never look away
Utgivningsår: 2012
Förlag: Kabusa
Format: Inbunden
Översättare: Elisabet Fredholm
Antal sidor: 409
Källa: Bibliotek
Intresse: thriller
Betyg [Rating:5/5]

 

Comments

  1. Ett boktips som arkiveras i den allt längre Att-läsa-listan! Men det gör inget att listan är lång, värre vore det om det tog slut på böcker att lägga till…
    lasaochlyssna recently posted..Läst: Allt Vad Marken Gömmer av Annika Sjögren

  2. Jag har läst ett par böcker av Barclay och tycker han är rätt bra.Jag gillar att han har till synes ordinära familjefäder som huvudpersoner och uppskattar vändningarna i hans böcker.

    Har precis köpt Morgonen hon försvann. Får se vad jag tycker om den.
    Maria recently posted..Charlaine Harris: Död till mörkret faller

  3. Åh, en fullpoängare 🙂 Den senaste jag läste, Alltför nära, var inte jättebra så jag tänkte att han bara skulle få en chans till, men då kanske han kan få två 🙂
    Monika recently posted..Behövde fler…

  4. Jag läste också precis ut den här boken och gillade skarpt. Inte läst något av Barclay tidigar men måste definitivt ge honom fler försök.
    Anna recently posted..Lässug

    • Morgonen hon försvann är hans näst bästa bok (hittills i alla fall). Det kan bero på att jag var en aning färgad eftersom jag lätt kunde känna igen mig i huvudkaraktärernas panik (om du blev nyfiken men inte vill läsa hela recensionen så behöver du bara läsa de två första paragraferna för att förstå vad jag menar http://alkb.se/recension-morgonen-hon-forsvann-av-linwood-barclay), men den hade även andra kvalitéer.

  5. Men åh så bra! Jag hade nästan gett upp Barclay, men denna ska jag läsa.
    Stéphanie recently posted..Blurb!

    • Ja, han är en aning ojämn, så du kan ju gissa hur glad jag blev över att hitta den här pärlan.

Speak Your Mind

*

CommentLuv badge

WP Twitter Auto Publish Powered By : XYZScripts.com
%d bloggare gillar detta: