Recension: Mörk kust av Peter Temple

Författare: Peter Temple
Titel: Mörk kust
Originalets titel: The Broken Shore
Utgivningsår: 2008
Förlag: Kabusa böcker
Översättare: Boel Unnerstad
Antal sidor: 386
Källa: Biblioteket
Intresse: , ,
Andra titlar i serien: Sanning
Betyg Rating: ★★★★☆

2007 vann Peter Temple The Duncan Lawrie Dagger med boken Mörk kust med motiveringen: ”This is a well written crime novel with excellent characterisation mingled with a subtle exploration of contemporary Australian landscape and mores. This is a first class read with a sympathetic engrossing police protagonist”.

Och för en gångs skull håller jag med trots att huvudkaraktären Joe Cashin på intet sätt är unik: Han tycker om operamusik, han spottar inte i glaset, han jobbar jämt och han lever ensam tillsammans med sina hundar i något av en ruin.

Men Joe Cashin är så mycket mer än så.

Efter att ha fått ta emot en kula när han jobbade som mordutredare i Melbourne flyttar han till en förmodad lugnare tillvaro i en liten håla vid kusten. När en äldre herre hittas mördad i sitt hem åker han dit och bevisen pekar ut tre killar från Aboriginområdet. Tragiska omständigheter gör att de ej kan ställas till svars för sina handlingar men Cashins chefer lägger ändå ner fallet då det är det politiskt rätta beslutet att göra. Cashin struntar dock i allt vad rasism, politik och makt heter då han känner på sig att det skyldige fortfarande går fri. Snart leds han in på en jakt i det förflutna som får fallet att ta en oväntad vändning.

Kvällarna tillbringar han med sina hundar och med ett glas i kampen mot sina krämpor. Och oj vad jag kan förstå honom då jag inte brukar säga nej till ett glas vin eller två när min fibro är som jävligast. Värken försvinner visserligen inte men man det blir f*n så mycket roligare att ha ont.

Peter Temple är för mig en ny bekanskap och det som gör honom unik är framför allt tre saker:

  • Han har skapat ett helt eget språk där han skyr de uttjatade metaforerna som pesten för att i stället ersätta dem med helt egna uttryck som kan vara svåra att förstå men det gör som ingenting för det är så befriande annorlunda:

Hundarna kom ut. Han sa åt dem att sitta. Med magarna fulla av vatten lydde de långsamt och föraktfullt, som om de vore reumatiska (s.8).

Medan Cashin väntade på att svänga ut såg han efter Rebb som gav sig av med säcken putande på tvärs på ryggen. I morgondimman var han ett vandrande, stumparmat kors (s.12).

  • Miljöbeskrivningarna är helt sagolika. Detta gäller framför allt de partier där han är ute och promenerar med sina hundar. Jag som inte ens tycker om hundar kom på mig själv vid åtminstone två tillfällen att känna ett sug att själv få äga dessa underbara skapelser.
  • Tempot är extremt segt ibland men för en gångs skull gör det mig ingenting. Jag har så mycket annat att njuta av att jag knappt märker det.

Som en extra bonus lämnar han privatlivet utanför intrigen och det gillas skarpt.

Jag tänker definitivt läsa fler böcker av den här underbara författaren!

Andra röster om Mörk kust: Violensboksida, PocketBlogg, PocketBlogg (ja, igen!), Hummingbird

I och med Mörk kust är första boken i min Boktolva utläst.

 

Comments

  1. Hm, låter väldigt bra och riktigt tråkigt på samma gång. Måste definitivt testas!

  2. Ja jag har nu genast och omgående ställt mig i kö på Sanning på ett bibliotek nära mig! Boken har inte kommit in där än men jag är först i kön!!! 🙂

    vi får höras när vi läst och jämföra Mörk kust och Sanning och se om Temple håller stilen!
    violen recently posted..Men nu har jag något att bita i gillar

    • Ja, det tycker jag absolut att vi ska göra. Jag har beställt boken på engelska så det dröjer ungefär tio dagar innan den har hittat ”hem” men om jag kommer att flyga över den direkt återstår att se 🙂

Speak Your Mind

*

CommentLuv badge