Recension: Mörker, ta min hand av Dennis Lehane

Recension: Mörker, ta min hand av Dennis Lehane

Författare: Dennis Lehane
Originaltitel: Darkness, Take My Hand
Utgivningsår: 1996 (20087 i pocketformat i Sverige)
Förlag: Månpocket
Översättning: Ulf Gyllenhak
Antal sidor: 518

[Rating: 4.5/5]

Sammanfattning

En student har, mot sitt vetande, retat upp Bostons maffia och får motta en del hot. Patrick Kenzie och Angela Gennaro anlitas för att skydda honom. Under tiden sker en rad fasansfulla mord som påminner om en del gamla ouppklarade fall. Ju djupare Kenzie och Gennaro gräver desto tydligare blir spåret att morden har någonting med Kenzies och Gennaros förflutna att göra. Kan de vara mördarens nästa offer?

Mina tankar

Det har nu gått ett par timmar sedan jag läste ut den här boken och jag är fortfarande alldeles tagen. Lehane erbjuder alltid en nervkittlande, ibland direkt motbjudande, intrig. Trots det fullständigt trollbinder han sin publik. Det får mig att fundera över vad det är som han har men som många andra saknar. När jag har kommit på svaret på den frågan lovar jag att återkomma.

Mörker, ta min hand ligger direkt före Ingenting är heligt i tiden. Min vana trogen läste jag alltså böckerna i fel ordning. Men för mig spelar det absolut ingen roll. Man skulle kunna tro att det skulle förta spänningen en aning att – åtminstone delvis – veta vad som kommer att hända. Men Lehanes böcker är så spännande och välskrivna att det är ingenting man tänker på. Snarare tvärtom. Det gör det än mer intressant och man riktigt längtar till man kommer till just Det partiet där man får veta vad det var som egentligen hände.

Men vet ni vad det bästa är? Lehane är en ung författare (f.1966). Det innebär att han kommer att kunna glädja oss i många år till. Hans Gone, Baby, Gone ligger i bokhyllan och väntar på mig. Där kommer den inte att ligga länge till!