Yrken som är som klippt och skurna för bokmalar

Jag föddes den 12 september 1968 på en liten BB-avdelning som sedan länge är ett minne blott. Jag växte upp i en by, om man nu kan kalla en plats mitt i skogen med endast två hus för en by, tillsammans med min mamma, pappa, syster och bror. Förresten, att säga att jag växte upp med min pappa är att leka med sanningen en aning eftersom han arbetade som resemontör, vilket gjorde att han var mer borta än hemma. Och att säga att jag växte upp med min syster är även det en överdrift eftersom hon flyttade hemifrån när jag var typ sex, och därav minns jag inte särskilt mycket av henne från min barndom. Tyvärr! Min bror minns jag dock alltför väl och otaliga äro de gånger då vi slogs så hårtussarna flög, och stackars mamma fick alltid försöka medla mellan oss. Jag kan inte påstå att hon lyckades särskilt väl, men det var i ärlighetens namn inte hennes fel.

På den tiden fanns som bekant vare sig mobiltelefoner eller datorer och tv:n kunde bara erbjuda två kanaler. Så vi fick leka med det som stod till buds: skogen, sjön, grusvägen samt en och annan leksak då förstås. På vintrarna byggde vi snökojor, åkte mini-skidor (snacka om en livsfarlig aktivitet!), tolkade på kälken/boben bakom skotern (inte heller det en helt ofarlig aktivitet), och på sommaren var det cykelturer och bad som gällde. Det fanns dock en sak som vi kunde ägna oss och året om, och det var böcker.

Säga vad man vill om min bror, men han var den som väckte mitt intresse för böcker redan innan jag hade lärt mig läsa. Han är två år äldre än mig, och varje gång han kom hem från ett av sina månatliga besök på biblioteket så hade han med sig drösvis med böcker som jag tyckte såg spännande ut, men som jag absolut inte hade någon glädje av. Jag visste visserligen hur vissa bokstäver såg ut, men att sätta ihop dem och bilda ord hade jag ännu inte lärt mig. Dock kunde jag titta på omslagen och fantisera ihop en egen historia om vad böckerna handlade om. En gång hade han med sig ett par böcker skrivna av Robert Arthur. Båda inleddes med Alfred Hitchcock och Tre Deckare löser … Jag skall inte ljuga och säga att jag kommer ihåg hela titeln, (detta inträffade ju dock för i runda slängar 38 år sedan), men jag minns i alla fall att omslagen gjorde ett så starkt intryck på mig att jag redan då bestämde mig för vilka böcker jag skulle sikta in mig på när jag väl hade lärt mig läsandets konst. Jag menar, vilken 5 – 6 åring skulle INTE bli till sig i trasorna och börja fantisera ihop en egen intrig bara genom att titta på t.ex. dessa två omslag?

Även om jag nästan hade gett upp hoppet så kom äntligen min stora dag till slut då jag lärde mig läsa. Jag hade inte glömt vad jag lovade mig själv, utan när jag kom hem från ett av mina månatliga besök på biblioteket hade jag med mig inte mindre än 27 (!) böcker och däribland fanns minst tre, om inte fler, Alfred Hitchcock och Tre Deckare löser … som tog slut alldeles för fort. Vid varje besök lånade jag ytterligare några böcker i serien och plötsligt en dag så kom jag på att jag hade avverkat alla. Men inte blev jag handfallen för det inte! Min bror hade nämligen vid det här laget redan introducerat mig för Enid Blytons Hemliga sjuan-böckerna, Mysterieböckerna och Fem-böckerna och redan där hade jag inte mindre än 51 nya, fräscha böcker att umgås med. Inga fritidsproblem där inte med andra ord.

För att göra en lång historia kort så kan vi konstatera att jag alltid har umgåtts med böcker, och att jag redan som femåring minsann visste vilken genre som jag för evigt skulle föredra framför andra. Det är ganska imponerande när man tänker efter, håller ni inte med?

Jag kan inte ens föreställa mig hur ett liv utan böcker skulle vara. Jag sover, andas, äter och arbetar böcker. Jag hittar hela tiden nya författare som jag bara måste läsa. Och innan jag har avverkat deras böcker har jag hittat ett gäng nya författare och så håller det på i en aldrig sinande ström och jag njuter av varje minut.

Mitt intresse för böcker drev mig till att starta min första bokblogg 2008. Då drev jag den via Aftonbladets bloggportal, men då jag aldrig riktigt trivdes där flyttade jag den till en egen domän 2009, och jag stormtrivs både med mitt webbhotell och med min kära blogg som nästan har blivit som mitt tredje barn. Fånigt? Kanske det, men vi har väl alla någon ”pryl” som vi värnar om lite extra. För en del är det datorn eller någon annan teknisk pryl, och för mig är det bloggen som jag vårdar och tar hand om efter bästa förmåga.

Förra året tog jag ytterligare ett steg i min ”bokkarriär”. När man läser böcker så stöter man ibland på böcker som inte har fått den omtanke de så väl förtjänar. Antingen är de dåligt översätta, eller dåligt korrekturlästa och ibland händer det att dessa två faktorer sammanfaller i en och samma bok. Då jag sedan länge är känd för mina hökögon antog jag utmaningen att starta ett företag för att hjälpa andra människor att göra sina texter så bra de bara kan bli. Psst! Fram till dags dato har jag haft en hel del uppdrag, men det finns alltid plats för fler och mitt kontor är öppet dygnet runt. 

Tänk vad man är lyckligt lottad som i alla fall har fått en försmak av hur det är att jobba med det man älskar mest: böcker!

Jag vet att många som bloggar om böcker också jobbar i branscher som har nära anknytning till böcker i allmänhet, och läsning i synnerhet och visst är det fascinerande att det finns så många yrken som är som klippt och skurna för bokmalar?

Yrken som är som klippt och skurna för bokmalar

Jag kan komma på 11 yrken som är förknippade med bokmalar:

  1. Författare
  2. Redaktörer
  3. Korrekturläsare
  4. Översättare
  5. (Professionella) bloggare
  6. Bokhandlare
  7. Bibliotekarie
  8. Publicister
  9. Förläggare
  10. Journalister
  11. Skribenter

Nu är det din tur! Hur ser din egen historia ut? Kan du komma på några fler yrken som har en direkt koppling till bokmalar? Lämna dina synpunkter i en kommentar så kommer jag att sammanställa en komplett lista i ett eget inlägg. Om du väljer att berätta din egen historia så får du gärna länka till det här inlägget så att vi lätt hittar dit.

PS. Tack för att ni orkade läsa det längsta inlägget som jag någonsin har skrivit!

Comments

  1. Det funkar bra att ”bara” vara en vanlig lärare också. En hel del ungdomsböcker kan relateras till jobbet och på engelska kan jag läsa nästan vad som så länge det håller språket levande.
    enligt O recently posted..Läskoma

  2. Det finns några lyckliga människor som titulerar sig ”litteraturpedagoger” också. Ofta är de bibliotekarier som specialiserat sig och enbart jobbar med att ha bokprat, oftast för barn. Jag älskar mitt jobb (barn- och skolbibliotekarie som håller många, många bokprat) men om jag skulle byta jobb någonsin så skulle det vara till att bli professionell bokpratare.
    Carolina läser… recently posted..Döden på en blek häst

    • Litteraturpedagoger har jag aldrig hört talas om men jag har skrivit upp det på listan i alla fall…

  3. Litterär agent kanske kan läggas till på listan, tycker jag. Och lärare i litteraturvetenskap kanske?
    fiberglasodin recently posted..Tematrio – La France

  4. Min historia ser nästan exakt likadan ut som din, det är inte många ändringar som hade behövts om jag kopierat den 🙂

    Det där med yrken ska jag fundera på.
    Monika recently posted.."Sockerdöden" av Unni Lindell

  5. Feelgoodbibliotekarien says

    Illustratör hade jag gärna arbetat som. Illustrera barnböcker. Serietecknare är också ett bokrelaterat yrke

Lämna ett svar till Annika Avbryt svar

*

CommentLuv badge

WP Twitter Auto Publish Powered By : XYZScripts.com
%d bloggare gillar detta: