Förlagen och översättningar

I samband med mitt inlägg om 10 bokbloggar som är värda att besöka lovade jag att jag skulle skriva ett inlägg om hur förlagen tänker kring översättningar av de böcker som de har i sitt ”stall”. Eller frågan är väl huruvida de tänker alls eller inte.

Spontant kommer jag på två förlag som har betett sig lite märkligt när det kommer till hur de har prioriterat vilka böcker och i vilken ordning dessa ska översättas.

Först ut är Minotaur som 2001 släppte En ovanligt torr sommar av . Det här var alltså den första boken i serien om Alan Banks som kom ut på svenska, men i själva verket så ligger den tia i hierarkin. Mellan 2002 – 2007 utkom bok 12 – 17, 2008 hittar vi Kall som graven, och den innehar inte plats 18 utan 11 (!), Mellan 2009 – 2010 kom Mörkrets alla färger och Bad Boy (del 18 – 19), och så i fjol kom Roten till den onda, men det är inte del 20 som man skulle kunna tro, utan tidsmässigt placerar den sig direkt före En ovanligt torr sommar. Detta innebär alltså att den senaste boken som har översatts till svenska är den nionde boken i serien. Men vänta, det blir ännu märkligare. Nästa år kommer Peter Robinsons 20:e bok om Alan Banks, Watching the dark ut i svensk .

Jag vet inte hur ni reagerar men jag kommer spontant på 3 frågor som jag skulle ställa till förlaget om de stod mitt emot mig nu:

  1. Varför började ni inte med bok 1?
  2. Om ni nu valde att översätta från och med bok nummer 10 så varför höll ni er inte till en kronologisk ordning därifrån och framåt?
  3. Eftersom ni nu har valt att översätta den nionde boken i serien, hur kan det komma sig att ni inte valde att fortsätta med de tidigare böckerna i stället för att ställa in siktet mot den 20:e?

Om jag fick välja hade jag hellre sett att bok 1 – 8 skulle översättas för jag börjar bli mer än lovligt trött på Alan Banks. Mörkrets alla färger var rent ut sagt usel. Bad Boy var visserligen en aning bättre, men dessa går inte att jämföra med tidigare böcker. Kanske dags att begrava Alan Banks nu, Robinson!?

Näst i tur står Damm förlag som helt plötsligt slutade översätta  böcker om Stephanie Plum efter bok nummer 13. Här vet jag genom en säker källa att det inte längre var lönsamt att översätta hennes böcker, men jag kan för det inte riktigt förstå hur man helt kan överge en serie som man har börjat med. Evanovich har nu skrivit 18 böcker i serien och jag har personligen inga problem med att läsa dem på engelska, men det finns ju faktiskt andra som antingen inte behärskar språket, eller som tycker att det är allmänt jobbigt att läsa böcker på andra språk än svenska.

Har ni några exempel på förlag som har gjort märkliga prioriteringar när det kommer till översättningar?

Comments

  1. En fransk författare som jag saknar översättningar med är G.Musso, jag kan bara hitta en på svenska, den är från 2008 ”ses vi någonsin igen” tror jag den heter. Den är helt fantastisk, läste den för många år sedan, ser nu att han skrivit mycket efter detta som verkar vara bra och jag vill gärna läsa ett par av dem.. men inget finns på svenska! Det är riktigt trist. Jag får leta fram någon engelsk version kanske.

  2. Även om inlägget här är två år gammal så håller jag med. Janet Evanovic är en av de bästa författare jag vet. Men jag vill helst läsa hennes böcker på svenska.

  3. Marie Bodén says:

    Jag har mailat förlaget ang Janet Evanovich.. hoppas vi blir fler 😉

  4. Jag har hittat en bra bok, C.J Sansom, Upplösning – Dissolution….enda boken (nr1) av ett flertal i serie, som blivit översatt, resten får man läsa på engelska…Synd att dom gör så. (Minotaur förlag). Hoppas någon översätter resten, så man slipper plöja igenom dom på engelska, finska eller danska…:)

  5. Mycket intressanta inlägg här! 🙂 Mitt första besök.

    Ja, jag har ofta undrat hur förlagen tänker när de väljer. Dessutom finns det ju så många superba utländska författare som de inte ens verkar ha upptäckt.

    James

    • Tack så mycket för det!

      Jag snubblade över en sida i dag som gjorde gällande att fler franska författare ska översättas till engelska, och är det något som jag har dålig koll på så är det franska deckare i svensk översättning. Förmodligen beror det på att det inte finns så många, eller!?

      Jag hoppas att du tittar in fler gånger 😉

  6. Mycket märkligt, jag kan bara hålla med dig Annika. Man vill ju läsa serien i den följd som de har skrivits…..Jag gillar Peter Robinsons böcker mycket men har hittills bara läst de sex första böckerna i serien och av dem tyckte jag att ”En ovanligt torr sommar”, ”I ondskans spår” och ”Efter alla år av saknad” var bäst. ”Kall som graven” ligger och väntar på mig på nattduksbordet så den ska jag ta tag i när jag läst ut boken som jag läser nu. ”Mörkrets alla färger” står också här och väntar på att bli läst, det var ju tråkigt att du inte gillade den, ska bli spännande och se vad jag tycker om den 🙂
    Carro recently posted..Utmaning 4 i 15 böcker! EN BOK SOM HAR MED NÅGOT SOM JAG SER FRAM EMOT ATT GÖRA!

  7. Det finns nog dessvärre ganska många exempel på förlagens underliga beslut gällande översättningar av serier.

    Böckerna om Vera Stanhope av Ann Cleeves är ett exempel på ”överhoppade” delar. Första delen som översattes till svenska är egentligen tredje delen i serien.

    Samma gäller tydligen böckerna om Erlendur Sveinsson av Arnaldur Indriðason. Tydligen ska det finnas två böcker innan Glasbruket, som inte översatts.
    Monika recently posted.."Flickan från ingenstans" av Justin Cronin

Speak Your Mind

*

CommentLuv badge