Översättningarnas vara eller inte vara

Vad är bäst: att läsa en bok på originalspråk eller att läsa den i svensk och/eller engelsk ?

Jag har hittills hållit mig utanför debatten om huruvida det är bäst att läsa en bok på originalspråk eller en översättning framför allt till svenska och/eller engelska. Personligen läser jag främst böcker av utländska författare som är översatta till svenska och jag har inga som helst problem med det. Det är sällan jag upplever att översättaren har gjort ett direkt dåligt jobb. Men att det faktiskt kan inträffa framgår lite längre ner i det här inlägget.
Ibland, när jag känner mig på humör, läser jag gärna böcker på italienska, tyska och engelska. Med det menar jag tyska böcker som är skrivna av tyska författare, italienska böcker som är skrivna av italienska författare osv. Inga översättningar här inte! Jag läser lika fort på de tre ovanstående språken som jag gör på svenska. Jag har inga som helst problem att tillgodogöra mig vad jag läser (Camillieris böcker på siciliansk dialekt undantaget) och inte minst är det ett ypperligt sätt att hålla sina språkkunskaper vid liv.

Några bloggare som är involverade i den här debatten om översättningarnas vara eller inte vara är: Boktipset, Vixxtoria, Lyran samt Ett hem utan böcker. Lyran betonar att man skulle gå miste om väldigt mycket bra litteratur om man endast skulle läsa böcker på originalspråket vilket skulle innebära att vi skulle vara oerhört ”fattiga” i vårt läsande om vi bara skulle ha tillgång till litteratur som är skrivna på de språk vi läsare behärskar. Ett hem utan böcker går så långt att hon tackar högre makter för de översättare som översätter böcker från de språk som hon inte kan.

Översättarna har som mål (det utgår jag ifrån i alla fall) att göra ett så bra jobb som möjligt. Men ibland blir det så fel.

Lee Goldberg på A Writer´s Life hatade Flickan som lekte med elden så mycket att han döpte sitt inlägg till The girl who played with chliches. Enligt Lee formligen dryper Larssons bok av klichéer av typen ”like a hot potato ”, ”she’s a loose cannon ” samt ”cool as a cucumber. ” Det här är bara tre exempel från en lång lista med exempel på klychor som Lee har funnit. Jag måste erkänna att jag blev något förstummad när jag läste detta. Det gick till och med så långt att jag började ifrågasätta om Lee och jag verkligen hade läst samma bok. Är det någonting jag har svårt för så är det när författare hela tiden arbetar med metaforer, klyschor eller andra ”fattiga” författarkonster som t.ex. överanvändning av de ofta helt onödiga adverben. Visst, det är lätt för mig att säga då jag själv inte kan titulera mig författare. Åtminstone inte ännu. Jag vet också att jag kommer att ha minst tusen saker att leva upp till när jag väl bestämmer mig för att tysta de röster som hela tiden ekar i mitt huvud genom att sätta mig ner och skriva. Jag vet inte när det kommer att bli av men det kommer att bli en utmaning väl värd namnet när jag väl bestämmer mig för att sätta igång. En sak vet jag dock: OM det hade varit så att Larssons bok skulle ha varit så här klichérik så hade den absolut inte hamnat högst upp på min favoritlista.

I det här fallet står det klart att jag har haft fördelen av att ha läst boken på originalspråket medan Lee har fått nöja sig med en direkt dålig översättning. Han är ”diplomatisk” så till vida att han förstår att det är översättaren som har varit lat och att förläggaren har underlåtit att göra sitt jobb. Trots det så tycker han att boken är rena skräpet och det måste han ju få tycka.

Att klyschorna verkligen beror på översättningsmissar blir tydligt om man tar med Interbridges jämförelser med i beräkningen. Hon har tittat på översättningen av Män som hatar kvinnor (The girl with the dragon tatoo) och hon ger bl.a. följande exempel på två partier där översättaren har valt en kliché där Larsson istället har valt en helt annan formulering:

”Within twenty seconds he should be unconscious, and within a few minutes he would be dead as a door-nail.” Swedish: ”Inom tjugo sekunder skulle han vara medvetslös och inom några minuter stendöd”, samt ”Maybe he’s just a square peg in a round hole who happens to be poisoning the atmosphere.” Swedish: ”Han kanske bara är en malplacerad skitstövel som sprider dålig stämning.”

Om samtliga böcker i engelsk översättning följer det här mönstret kan jag mycket väl förstå Lees sågning av dem, och just i det här fallet är det lätt att kunna konstatera att det är en vinstlott att läsa just de här böckerna på originalspråket!

Comments

  1. Stavar som en kratta gör jag också. Jag kanske ska läsa lite fler böcker på svenska. 😀

  2. Jag instämmer helt i vad Hellre Barfota Än Boklös säger ovan. Man läser väl vad man vill läsa – för att man känner glädje (eller i alla fall önskar att känna glädje). Jag läser mycket på engelska- för att 1) jag ids inte vänta på en eventuell översättning 2) jag tycker om engelska 3) jag tycker om att hålla min engelska levande – Jag läser på tyska och franska av samma anledning (men här får jag jobba hårdare med språket )- Givetvis är jag också tacksam för att böcker skrivna på ”ovanligare” språk blir översatta till svenska (eller engelska). Ju fler språk man behärskar ju mer kan man tillgodogöra sig i litteraturens värld- jag beklagar djupt att jag bara kan ett par stycken.

    • @Ingrid: Vem skulle inte vilja kunna en massa språk men kan man ett par språk utöver svenskan och engelskan så ska man ändå inte klaga. Och när ens egna språkkunskaper inte räcker till så finns ju alla underbara översättare som gör annan litteratur tillgängliga för oss. Det är ju fantastiskt!

      Som jag skrev i inlägget så läser jag för det mesta böcker som är översatta till svenska. Mycket av lathet ska jag ärligt erkänna. Men då och då får jag något ryck och bara känner ett oerhört behov av att läsa något på engelska, tyska eller italienska. Vad jag ska läsa bestäms av mitt humör just där och då och jag tycker det är underbart att jag med mina fyra språk kan välja och vraka bland ett oändligt utbud av litteratur. Läsa är livet (i alla fall i min värld)!

  3. Jag tycker debatten blir lite löjlig när personer menar att man anser sig vara duktigare på engelska (eller något annat språk) än vad man egentligen inte är. Spelar det någon roll vilket språk man väljer att läsa på? Huvudsaken är väl att man läser och att man känner en glädje i att läsa. Jag läser många böcker på engelska och om man aldrig läser på ett annat språk än svenska så över man ju heller inte sitt språk och håller det levande. Sen tycker jag naturligtvis att det är jättebra att böcker som är skrivna på språk som jag inte behärskar översätts till svenska så jag kan läsa dem. Men när en del bloggare hävdar att jag (och alla andra som vill läsa engelska böcker) är snobbiga och allt vad det nu var då blir jag faktiskt förbannad på ren svenska!

    • @Hellre barfota än boklös: Att läsa böcker på andra språk är helt klart ett utmärkt sätt att hålla sina språkkunskaper vid liv. Hur någon kan tycka att det är snobbigt förstår jag inte alls. Avundsjuka kanske?

  4. Jag hade inte förstått att debatten handlade om översättningens vara eller inte vara. Det är väl fantastiskt att litteratur översätts till andra språk, jag tror ju att litteraturen är ett sätt att få insikt i och förståelse för andra människors levnadsvillkor och livsval.

    Det finns förstås alltid en risk att översättningarna inte är så bra som man skulle önska, men ofta verkar de vara riktigt bra. Vissa översättningar kan jag ju bara bedöma baserat på hur jag upplever det svenska språket i översättningen.

    Men nyligen läste jag ju samtliga svenska översättningar av Mark Billingham, jag hade tidigare läst dem på engelska. Jag tycker att de svenska översättningarna var helt ok, men för min egen del är jag ändå glad att jag läst dem på det språk som de skrevs på. Mark har ju en del humor i sina böcker och det kan ju vara extra svårt att översätta.

    Så engelska och amerikanska böcker läser jag som regel på originalspråk, dels för att slippa vänta på översättningen och dels för att om jag missar några nyanser eller skämt så är det åtminstone mitt eget fel och inte på grund av en översättare.

    • Nja, debatten har väl fler nyanser än så men jag valde att enbart koncentrera mig på originalspråk vs översättning.

      Jag har aldrig – vad jag kan komma ihåg i alla fall – läs någonting på svenska som jag sedan tidigare redan har läst i ”original”, eller vice versa. Det beror nog mest på att jag sällan läser en bok fler än en gång.

      Däremot skulle jag gärna läsa någon bok av t.ex. Booth eller Billingham på engelska, bara för att se om jag skulle tycka om dem ännu mer (om nu det är möjligt).

      Kommer att komplettera det här svaret vid ett senare tillfälle när jag inte är så här trött 🙂

Speak Your Mind

*

CommentLuv badge